Konsten att använda litteraturhistorien som drivkraft i ett nutida drama

Dante Alighieris visar vägen genom skärselden, helvetet och paradiset i La Divina Comedia, Den Gudomliga Komedin, är en av litteraturhistoriens mest framstående verk och har varit en betydande inspiration till mängder av författare och läsare. Exempelvis den sista novellen i Gränsfarare med titeln Fyrtornet har hämtat inspiration från Dante. Ett av de mest citerade styckena i Dantes gudomliga komedi lyder enligt följande:

”Helvetets mörkaste platser är reserverade för dem som förbehåller sig neutrala i tider av moralisk kris.”

Detta kan betyda yttre samhälliga så väl som inre personliga kriser, men ofta en kombination. I denna anda använder Dan Brown, författaren till bland annat Da Vinci-koden, Dantes mästerverk som drivkraft i sin bok Inferno, där filmen utifrån boken nu finns på Netflix. Man kan likväl konstatera den eviga sanningen att trots Tom Hanks enastående rolltolkning av huvudpersonen Robert Langdon, så är boken bättre än filmen. För bokformatet har alltid ett försprång eftersom utifrån det bygger man sina egna bilder utifrån författarens ord, medan filmen har en mer passiviserande natur. Den digitala tekniken har vid sidan av detta alla förutsättningar att vara en betydande drivkraft för en renässans för bokformatet, läs mer om nästa generations eBöcker här.

Novellen Fyrtornet i Gränsfarare som nämndes ovan har en mer filosofisk koppling till La Divina Comedia, vilket kan skönjas i följande ord:

”Snäckskal krasar under fötterna. Blodspår i sanden, är dock inte säker på var de kommer ifrån, blickar åter upp mot fyren på toppen av klippan, där finns lä att få. Illamåendet saktar stegen. För mindre än en timme sedan varför gjorde den inte sitt jobb då?”

Dantes vandring från 1300-talet var banbrytande på flera sätt. Det var det första längre verket som skrevs på italienska, inte latin som brukligt var. Vissa tider har boken varit helt bortglömd, men som alla mästerverk har den under andra tider fortsatt sätta sin prägel och inspiration.

Konsten att göra vetenskap till ett litterärt äventyr

I läsandets stund av Dan Browns senaste roman ”Begynnelse” eller ”Origins” på engelska som är en bättre titel, men svåröversatt till svenska, så är det lätt att förstå varför böckerna om Robert Langdon har blivit så populära. Handlingen tilldrar sig åter i Europa, närmare bestämt i Spanien, och återigen består intrigen av den eviga konflikten mellan vetenskap och religion. Författarens research bakom även denna bok är massiv och äger rum på verkliga ofta kända platser med start i Bilbaos Guggenheim Museum för modern konst. En plats religions- och symbolforskaren Langdon inte känner sig helt hemmastadd i. Och där tar äventyret vid tillsammans med en underskön kvinna vid namn Ambra Vidal och en AI (artificiell intelligens), som Brown beskriver som ”Siri på steroider”.

Dan Browns storhet ligger förutom att få det djuplodade vetenskaps- och kunskapsinnehållet intresseväckande och drivande, även hans enkla men samtidigt gripande skrivkonst. Han vägrar släppa läsaren utan ”tvingar” denne vidare i handlingen. På liknande sätt och med samma glöd i pennan finner man i Karl Kullbergs briljanta författarskap. Inte minst i hans reseskildring på sin väg genom Europa som tilldrar sig 1842. I denna får läsaren ta del av observationer på plats om olika städers folkliga kynnen, storpolitikens förgrundsgestalter vid denna tid, museibesök liksom vandringssägner från olika destinationer. Det sistnämnda blir som Dan Browns berättande fast i kortformat där Kullberg på liknande sätt fängslar läsaren med sin estetiska prosa och unika lättillgängliga berättarkonst.

Ett exempel är från besöket i Milano där titeln på berättelsen eller skizzen, som Kullberg kallar sina litterära utvikningar, är ”La Dame Noire”. Där intrigen kretsar kring en ung kvinnas väg till position och makt. I vanlig ordning anlägger Kullberg gränsfarareperspektiv där kampen mellan det gamla utnötta livsförnekande får ge plats för framtiden som ser helt annorlunda ut.

Denna kamp eller intrig är också en bärande del i Dan Browns böcker om Robert Langdon och där vetenskap, på platsen observationer, och historia vid sidan av stor berättarkonst leder vägen läsaren framåt.