Gränsfarare och den allmänna meningen

Dess namn är den allmänna meningen. Den upprätthålls med vördnad. Den upplöser alla problem. Vissa anser att det är guds röst som talar, skriver Mark Twain med sin spetsiga penna. I denna samling noveller undersöker jag vilka uttryck dessa tidlösa ord kan ge. Så förbered Er på en svindlande resa genom tid och rum för att kasta ljus på en kamp som alltid är fast förankrad kring sitt eget nav. Den snurrar runt runt som en gigantisk karusell men kommer ingenstans någonsin. Det är således inte den allmänna meningen som här är ljuset, alltså det fyrtorn som vägleder och driver historierna vidare. Istället är det rebeller eller gränsfarare om man så vill, och deras envisa ofta bittra kamp för upprättelse och utveckling i frihetens namn.… Fortsätt läsa

Frigörelse, om Emmy i novellen Andetag

Ytligt sett kan det tyckas vara ett drama som spelats upp i många berättelser, inget nytt under solen. Men det är just i de sprickor dit solens strålar inte når, där kölden och mörkret driver en människa allt närmare bristningsgränsen, som läsaren hittar Emmys trauma i novellen Andetag. Emmy är en snabbklättrare i karriären med ett fördelaktigt yttre och därtill med en allmänt omvittnad hög kompetens- och bildning, således en provkarta på egenskaper som väcker avunden till liv hos gränsfararnas antagonister. Här följer ett utdrag från novellen där läsaren får lära känna Emmy: Kravbilden för uppdraget som marknadschef är som dess väsen antyder minst en dubbel tjänst. Så när den vanliga tjänstemannen går hem för dagen påbörjar Emmy andra halvlek. Ett ok som ständigt blir… Fortsätt läsa

Svenskar på europeiska kontinenten och andra betraktelser

Många betraktelser Karl Kullberg gör på sin resa genom Europa använder han samhällslivet i Sverige som jämförelse. Läsaren av reseskildringen får ta del av tidsenliga funderingar men minst lika många är tidlösa, som denna nedan från Prag, en stad som lever under ockupation och där resenären bland mycket annat finner spår av sina landsmäns framfart under trettioårigakriget. Men Kullberg gör också mer lättsamma upptäcker som han beskriver med följande vinglande ord: ”En man, antagligen från arbetsklassen, trängde sig, tämligen rusig och tämligen knapphändigt, fram på gatan som dock ingalunda kunde anses smal för någon annan än honom. Men han tycktes ha föresatt sig att utgöra en medlande princip emellan de båda husraderna, och girade ständigt och behändigt över från den ena till den andra, utan… Fortsätt läsa

I maktens slutna rum – Hiertas iakttagelser och dagens verklighet

Maktutövning är ett fascinerande ämne som engagerat och förfärat i alla tider. Machiavellis råd i ”Fursten” och Erasmus som i ”Dårskapens lov” ger råd till hur en kristen prins bör uppfostras med fokus på bildning i humanistisk inriktning är bara två av en ständig ström av exempel. I novellen ”Nattfjärilen” i novellsamlingen ”Gränsfarare” får vi följa Erasmus i slutet av hans levnad när renässansens humanistiska ideal eroderade till förmån för religiösa dogmer och en misstolkad munk. Erasmus såg hur renässansens ljus höll på att förbytas i mörker in i en ny tid. I samma anda, fast i omvänd riktning och utgångspunkt, inträdde Lars Johan Hierta maktens salar på 1820-talet. Feodala gamla maktstrukturer låg som en missfärgad matta över det gryende industrisamhället, samtidigt som ett alternativt… Fortsätt läsa

Konsten att använda litteraturhistorien som drivkraft i ett nutida drama

Dante Alighieris väg genom skärselden, helvetet och paradiset i La Divina Comedia, Den Gudomliga Komedin, är en av litteraturhistoriens mest framstående verk och har varit en betydande inspiration till mängder av författare och läsare. Exempelvis den sista novellen i Gränsfarare med titeln Fyrtornet har hämtat inspiration från Dante. Ett av de mest citerade styckena i Dantes gudomliga komedi lyder enligt följande: ”Helvetets mörkaste platser är reserverade för dem som förbehåller sig neutrala i tider av moralisk kris.” Detta kan betyda yttre samhälliga så väl som inre personliga kriser, men ofta en kombination. I denna anda använder Dan Brown, författaren till bland annat Da Vinci-koden, Dantes mästerverk som drivkraft i sin bok Inferno, där filmen utifrån boken nu finns på Netflix. Man kan likväl konstatera den… Fortsätt läsa

Lärdomar från Europas Historia och Nutid förmedlat av ögonvittnen

På 1840-talet grundade Lars Johan Hierta Liljeholmens Stearinljusfabrik som idag är marknadsledande inom sin bransch. Han blev den förste som tillverkade och sålde stearinljus i Sverige med kommersiell framgång. Inspirationen till denna satsning hade han fått under sina resor på den europeiska kontinenten där en resa till England 1837 sådde det första fröet till det som skulle bli Liljeholmens Stearinljusfabrik. Det blev likväl ingen omedelbar succé, utan snarare en mycket kostsam historia under lång tid. Något som hans antagonister i tidningsvärlden och politiken livligt kommenterade och som man ingående kan läsa om i hans självbiografi som nu finns i nyutgåva. Det var först efter nya resor i Europa som han fann de senaste innovationerna inom stearinljusproduktion och verksamheten fick ordentlig fart. Detta skedde först på… Fortsätt läsa

Kullberg om författarskapets vedermödor på vift i Europa

Den debuterande författaren träffar sin litteraturälskande vän som starkt ifrågasätter den förstnämndes val av sysselsättning, den senare förklarar: ”Min bror!” yttrade han med mycken värdighet, ”betänk väl, att det är en törnbeströdd bana, du står beredd att beträda. Skalden skänker den ädlaste delen av sitt väsen åt sin samtid och eftervärld, och behåller för sig själv endast uppoffringarna och lidandet.” Detta är upptakten till novellen ”En debuterande författare och han vittre vän” av Karl Kullberg som publicerades i tidskriften Bore 1850. Och fortsättningen utvecklas till en tvekamp där den vittre ”vännen” som också är litteraturkritiker lovar att hugga den debuterande författarens vidare produktion i stycken. ”Man skall tro mig vara allmänna opinionen,” framhäver han. Kullberg var då sedan länge en firad författare, men flera av… Fortsätt läsa

Förebilden för demokrati och frihet i industrisamhällets barndom– Ögonvittnen berättar

Författares sökande efter frihet och förebilder för mänsklig utveckling är tidlös. I mitten av 1800-talet under industrisamhällets pionjärår var Schweiz en sådan plats som författare och andra resande vallfärdade till. En av dem var Karl Kullberg vars resa genom Schweiz började vid den franska gränsen och avslutades med en längre vistelse i Lausanne. Allt finns beskrivet i boken ”En reseskildring från Europa 1842”. Fjorton år senare besökte Fredrika Bremer landet och hon inleder sin betraktelse på följande sätt: ”Det är ett litet land, beläget — så där i hjärtat av Europa; dess omkrets är ringa, och ringa är dess folkmängd i förhållande till de mäktiga staters som omge det, Frankrike, Tyskland, Italien; men dess berg är högst av alla Europas, och väldiga floder ha där… Fortsätt läsa

Gränsfarare i demagogernas tid

Demagog betyder folkuppviglare eller folkförförare, deras affärsmodell syftar till personliga vinster i form av makt och rikedom genom att bygga fysiska och psykologiska murar för vanliga människor. Murar som splittrar och fungerar som klottervägg för alla möjliga fördomar. Samtidigt sprider de en känsla av trygghet hos vissa människor, en “trygghet” vars konsekvenser ekar från historien och visar sig vara fullständigt falsk. För demagog har nämligen ytterligare en synonym och det är narr. Detta fenomen är alltmer vanligt förekommande i vår omvandlingstid med narrar och demagoger som Trump, Farage, Åkesson, Le Pen och många andra. Detta är också något som författaren Karl Kullberg ingående beskriver i både sin bok om sin Europaresa och sin betraktelse av ett missväxtår i Småland som är nyutgiven av B-InteraQtive Publishing.… Fortsätt läsa

En berättelse om två städer

»Det var den bästa av tider, det var den sämsta av tider.» Så inleds Charles Dickens roman: ”A Tale of two Cities” från 1859. Detta mästerverk kom ut samma år som den filosofiska betraktelsen ”On Liberty” (”Om friheten” svensk översättn.) av John Stuart Mill som fick en sådan genomgripande inverkan på den fortsatta samhällsutvecklingen. Där Mill beskriver en vision för en godartad humanistisk samhällsutveckling som utgår från individen, fokuserar Dickens på problemet att där många ser möjligheter, ser andra enbart risker. I så motto är graden av välmående väldigt ojämlikt fördelad. För när rädslan är drivkraften vänder man gärna ryggen åt framtiden och alltför ofta söker sig tillbaka till nostalgins skenbara trygghet. En strävan som alltför ofta har en tendens att hamna i något av… Fortsätt läsa