Tre perspektiv på Science Fiction och böcker i olika format

Science Fiction böcker i alla formatScience fiction är en bro till visionära möjligheter, att undersöka tänkbara framtider. Det hjälper också att se vårt eget befintliga samhälle från ett nytt perspektiv där vetenskapen är drivkraften för berättelsen. För Science Fiction handlar inte bara om framtida rymdfärder till andra planeter och solsystem. Det är fiction baserat på vetenskap där inte ens himlen utgör gränsen för det möjliga. ”The sky is not the limit, but it all starts on earth.” Eller för att använda Professor Richard Dawkins ord:

”Jag gillar science fiction. Men inte all science fiction. Jag gillar science fiction som innehåller en vetenskaplig lektion, till exempel – när science fictionboken förändrar en sak men lämnar resten av vetenskapen intakt och undersöker konsekvenserna av detta. Det är faktiskt väldigt värdefullt.”

Filmmakaren Steven Spielberg ger ett ytterligare perspektiv med följande ord:

”Kom ihåg, att science fiction alltid har fungerat som en första varning för att tänka på saker som kan hända. Det är lättare för en läsarkrets eller tittarskara att ta emot varningar från sci-fi utan känslan att vi predikar till dem. All science fictionfilm som jag någonsin har sett, alla som är värda sin vikt i celluloid, varnar oss för saker som slutligen blir sant.”

Författaren Jean M. Auel ger ett tredje perspektiv:

”Science Fiction är inte bara om framtida rymdfärder till andra planeter, det är fiction baserad på vetenskap och jag använder det som grund för min fiction, men det är vetenskap om förhistorian – paleontologi och arkeologi – snarare än astronomi och fysik.”

Detta är några av de perspektiv vi på B-InteraQtive Publishing inom kort startar ett nytt projekt. Vi se fram emot intresseväckande och nydanande manuskript, för utgivning som interaktiv bok, ebok eller/och i tryck. Kontakta oss gärna med frågor och idéer.

En reseskildring från Europa 1842 – smakprov

En reseskildring från Europa 1842 - läs inledningen

Klicka här för mer information och för att köpa från förlagets egna webbutik.

Europa i en omvälvande tid, men likväl fredstid. Det fanns en utvecklingsiver som delade samhället i tre grupper precis som idag (se citat nedan). När vi nu har facit bekräftar det Karl Kullbergs klarsynta analysförmåga vid sidan hans enastående berättarkraft. Hans reseskildring från Europa är ett lysande exempel på detta. Många av hans tankar och insikter är högaktuella i den omvälvande tid vi ni lever i.

»Den allmänna jäsningsanda, som i detta ögonblick genomgår Europa, skaffar sig allt mera och mera luft, ty det ligger i sakens natur, att en hel tidsandas strävande framåt icke skall kunna motarbetas varken av dem, som står i portgången och ropa över tidens murkenhet, eller av ett ”tiers parti”, dessa amfibier, som vilja allt och kunna intet.»

Karl Kullberg

Sällan har någon fångat inte bara händelseutvecklingen utan också själva känslan i samhällsandan i en omvälvande tid som Karl Kullberg. Det var en uppbrottstid med många likheter med den vi nu lever. Då hade precis övergången från bondesamhällets inrutade värld till industrisamhällets rovdrift påbörjats.

Läs gärna de första sidorna i boken nedan för att göra bekantskap med ett unikt författarskap …

En reseskildring från Europa 1842 flipbook

Europeiska författare ”Huset Europa brinner” – Om historiens återkomst

Europeiska författare ”Huset Europa brinner” - Om historiens återkomst

»Den ena dagen lika som den andra ömsom fjäsad och berömd, ömsom förföljd och hatad, icke blott av makten, utan även av dagens flyktiga opinion, över vars vindkast man satt sig till utkik, hinner man i denna verkningskrets inom kort, ehuru uti en mindre sfär, pröva, vilken sällhet det skänker att leva mitt i världsbullret.» skriver Lars Johan Hierta i sin självbiografi.

Samhällsutveckling 1800-talet

Redan 1823 fick Hierta anställning som kanslist i riddarhuset. Han blev också talskrivare till ett gammalt original, en major och hovjunkare Rosenschütz. Detta kan ses som Hiertas första bidrag till Sveriges utveckling.

Ett av talen som lästes upp av majoren i samklang med Hiertas flyhänta och övertygande skrivande. Det handlade om att göra om hamnen i Slite på Gotland till ett frihandelsområde (hela talet finns med i självbiografin). Detta var början på en flod av förslag från Lars Johan Hiertas penna för liberaliseringen av Sverige och att utveckla handeln med övriga världen. Det söndervittrande bondesamhällets maktfullkomliga ägare, de konservativa krafter som krampaktigt försökte hålla kvar vid det gamla, hade fått ännu ett nålsting från den nya tiden som var i ankommande. Detta var en tid med många likheter som den vi nu lever i.

Politikens ytterligheter

De ideologier som tillkom under 1900-talet i maktägande församlingar. Vars företrädare också kom att ta makten, antingen genom val eller med våld, är idag ytterligheter eller på väg att dö ut. Utvecklingen går återigen mot en politisk arena där liberala utvecklingsbejakande krafter står mot konservativas nostalgi och nationalism. Likväl, har vi nu ett politiskt fält från 1900-talet att ta hänsyn till, och det är vid sidan av ytterligheterna långtifrån säkert var de olika politiska partierna slutligen kommer att hamna. I det kommande Europaparlamentsvalet i maj kommer denna politiska arena få allt starkare konturer.

Europeiska författare om historiens återkomst

Precis efter att jag har sätter punkt för den här artikeln upptäcker jag att flera av Europas främsta författare, såsom Milan Kundera, Salman Rushdie, Roberto Saviano och Vassilis Alexakis i en debattartikel idag manar till en ny Europarörelse i Dagens Nyheter och flera andra av de största tidningarna i Europa inför hotet från de mörka krafter som ämnar ödelägga Europas öppna samhälle.

Om några veckor startar vår egen nya satsning EuropaTrender.se, följ gärna på Twitter @EuropeanTrends

Kreativitetsbroar i böckernas värld

Kreativitetsbroar i böckernas värld

”Låt ditt arbete vara i samklang med ditt syfte.” skrev Leonardo Da Vinci. Detta kan ytligt sett ses som en självklarhet, men i praktiken bör det likväl ses som en vägledning, en målsättning. Detta är vad teorin om reflexitet bland annat förkunnar. En teori som utgår från deltagande människors verkliga förutsättningar. Kreativitet är här bron över vilken man korsar osäkerhetens flod.

Omedvetna konsekvenser

I en transformativ tid är kreativitet själva bron som leder till det nya och bort från det gamla. Man kan låna terminologin från George Soros teori om reflexitet som han på ett ingående sätt beskriver i boken ”The Alchemy of Finance”. Konceptet för teorin är i grunden ganska enkelt och kan överföras på så väl ekonomiska som sociala sammanhang, eller snarare den sammanför dem. Där å ena sidan deltagarna försöker förstå verkligheten och å den andra försöker uppnå sina syften. Likväl inverkar dessa två funktioner på varandra och det är det Soros kallar reflexitet. Det kan ses som en ”feedback loop” mellan deltagarnas förståelse och situationen.

Eftersom deltagarnas förståelse är ofullständig, inte minst i transformativa tider och miljöer som den vi nu lever i. Detta gör att deltagarnas handlande får omedvetna konsekvenser.  För de handlar inte i utifrån sitt eget intresse utan utifrån deras uppfattning av sitt eget intresse. Gapet mellan verkligheten och den ofullständiga tolkningen av densamma skapar osäkerhet som deltagarna försöker överbrygga med kreativitet. Det kan sägas mycket om reflexitet oh dess användbarhet, och allt går att läsa i ”The Alchemy of Finance” av George Soros.

Kreativitetsbroar steg för steg

Kreativitetsbroar i böckernas värld

En helt annan form av kreativitetsbro finns beskriven i boken Learning Design in Practice for Everybody i form av 6iModellen. Detta är en modell som fokuserar på att vägleda kreativa projekt av alla former. För att optimera resultatet så att det så långt som det är möjligt överensstämmer med syftet. Modellen är utvecklad utifrån författarens mångåriga erfarenhet av genomförande av olika former av kreativa projekt och Leonardo Da Vincis sexton designkoder. Vid sidan av de sex stadierna eller stationerna som modellen innehåller är Da Vincis allmänna råd något att beakta för att minska osäkerheten. Han skriver: ”Målaren har hela universum i sitt sinne och hand. Enkelhet är den ultimata sofistikationen.”

En liten film om boken En sommar i Småland

En liten film om boken En sommar i SmålandI Småland levde 482 290 människor år 1845 (754 535 år 2017). Emigrationen över Atlanten hade ännu inte tagit fart, folkskolereformen var tre år gammal och industrialiseringens omvälvande kraft var fortfarande ganska svag i Småland, men ändå märkbar. Författaren Karl Kullberg som hade bott i Småland under sin barndom, och även under senare delen av 1830-talet, flyttade tillbaka 1845 och bosatte sig i Kalmar.

Tidningen Barometern som grundades 1841 fick med denna flytt ett förstklassigt tillskott till sin redaktion. Samtidigt drev han även Freja som var författarens eget litterära magasin. Det var känt för sitt stora sociala patos. 1845 var också ett missväxtår, och nöden bland särskilt de fattiga tärde hårt under det efterföljande året. Efter dessa förutsättningar påbörjade Karl Kullberg sin roman om sitt älskade Småland och smålänningarna. Hela samhällslivet i en köping med omnejd beskrivs med insiktsfullhet och rättspatos. Se filmen nedan för mer bakgrund om den historiska romanen En sommar i Småland.

Den röda tråden i de samhällsnära berättelserna i Gränsfarare

Den röda tråden i de samhällsnära berättelserna i GränsfarareEn berättelse, den första, inleds i lugnet på stranden, men stegen leder mot ett mysterium. Händelseutvecklingen kan därefter ses som korta inblickar i ett samhälle i sönderfall. Den tar fart i de följande berättelserna för detta är omvandlingens tid. Bekanta fenomen, som vi tidigare har tagits för självklarheter, ses här i nytt ljus. Där samhällsstrukturer försöker upprätthållas av de maktägande och av nostalgi. Men den nya tidens ”vapen” är både skarpeggade och effektiva. Konturerna av ett nytt samhälle tar form. Se videon om bakgrunden till novellsamlingen Gränsfarare av LarsGöran Boström, intressant läsning i litterär form för den samhällsintresserade.

Det öppna samhället – förkämpar och dess antagonister

Det öppna samhället - förkämpar och dess antagonister

Få har bidragit till den svenska samhällsutvecklingen som Lars Johan Hierta. Från sin unika position som ledamot i rikets högsta församling, som framgångsrik entreprenör och inte minst grundare till Aftonbladet kom han att bli yttrandefrihetens och liberaliseringens främsta motorer. Det finns betydande likheter mellan Hiertas gärning och George Soros. Han som räknas som den person utanför det politiska fältet som mest bidrog till kommunismens fall och liberaliseringen av östra delen av Europa.

George Soros i kamp för det öppna samhället mot dess antagonister

Från slutet av 1970-talet skänkte denne framgångsrike finansman och filantrop varannan dollar han tjänade till kampen för människorna i den östra delen av Europa. Detta skedde bland annat genom hans Open Society Foundations som snabbt bröt igenom kommunistregimernas informationsmonopol. Ungefär som Hierta bröt igenom den svenska statsmaktens dito under första halvan av 1800-talet. Dessa av Soros upprättade stiftelserna hade utbildning, social verksamhet och demokrati i allmänhet på programmet. Waldemar A. Nielsen, en expert på amerikansk filantropi ger följande omdöme om Soros gärning: “Soros has undertaken … nothing less than to open up the once-closed communist societies of Eastern Europe to a free flow of ideas and scientific knowledge from the outside world.”

Kampen mellan humanism och nationalism

Idag har kampen mellan humanism och nationalism åter tilltagit i Europa. Bland annat genom statsfinansierade kampanjer som i förlängningen är riktade mot öppenhet och därmed landets medborgare. Ett exempel är Soros födelseland Ungern där detta är ett av regimens främsta vapen. Där bland annat det Sorosfinansierade Central European University som länge har stått under konstant eldgivning från centralmakten. Fredagen den 30 november 2018 stängdes det slutligen. Det är första gången sedan nazisterna stängde Oslo Universitet 1943 som ett universitet stängs i Europa.

Här finner vi även själva sinnebilden för skillnaden mellan de båda sidorna. Där den ena kör gigantiska kampanjer i TV och på anslagstavlor (medier från det gamla eländiga 1900-talssamhället) för att stärka sin egen maktposition. Och den andra som genom utbildning öppnar upp samhället och stärker människors rättigheter och möjligheter till individuella livsval. Det är ett vägval mellan auktoritär och solitär 1900-talsnostalgi eller en gemensam framtid.

___________________________

BOKTIPS! 

Det öppna samhället - förkämpar och dess antagonister

 

 

Mannen som gjorde yttrande- och tryckfriheten till verklighet i Sverige!

Köp direkt från förlaget i BiQStore!

500 år med Luther – Om novellen Nattfjärilen

En nattfjärils ljudlösa vingslag lämnar skymningen kvar i sin500 år med Luther - Om novellen Nattfjärilen
dvala. Dess rörelser bryter på intet sätt rytmen. Den är
ett med omgivningen.
En vindpust för den in genom det öppna fönstret. Mannen
vid skrivbordet följer den med blicken utan att ta verklig notis.
När den planlöst cirklar fram sökandes ljuskällan i rummets mitt.
I sanning är nattfjärilen ett underligt väsen. Den jagar det
förintande ljusskenet och bedrar med detta sin ljusskygga natur.
Den grove mannen känner själv denna dubbelhet. Han valde
munklivets inrutade mörker men söker ständigt estradernas
stjärnglans. Där han till råga på allt är förste eldvakt åt en
sprakande revolution.

Så inleds novellen Nattfjärilen vars upprinnelse tar sin början för exakt femhundra år sedan. När den nytillträdde påven Leo X skickade Johann Tetzel, en munk av dominikanorden, till Tyskland för att genom försäljning av avlatsbrev finansiera uppbyggnaden av Peterskyrkan i Rom. Många motsatte sig denna handel då man ansåg att man inte kunde köpa frälsning för pengar.

500 år med Luther

Två av de främsta och mest högljudda kritikerna var Martin Luther och Erasmus av Rotterdam (som bl a har givit namn åt EU:s utbytesstudentprogram). Deras väldokumenterade korrespondens var till en början en dialog som utvecklade sig till en debatt och slutligen till en avgrundsdjup konflikt. Detta utfall kom dels av deras olikheter i personlighet och åskådning, humanisten Erasmus och den bokstavstrogne teologen Luther. Men den främsta drivkraften kom ändå från händelseutvecklingen efter publiceringen Luthers 95 teser som han själv menade var tänkt som ett diskussionsunderlag om försäljningen av avlatsbreven, fast blev gnistan som satte Europa i brand.

Om novellen Nattfjärilen

Berättelsen leder sedan vidare i kampen mellan dessa två åskådningar, den humanistiska och konservativt teologiska. En kamp som vid denna tid pågick mestadels i intellektuella kretsar medan bondebefolkningen fortfarande hellre satte sin tilltro till siare och mytologi. Detta kom att ändras under de kommande femhundra åren och när berättelsen så når nutid för Luthers religiösa inriktning en vissnande tillvaro medan Erasmus anda har blommat upp igen. Det är ett intressant sammanträffande att EU:s studentutbytesprogram som bär Erasmus namn, lanserades 1987, för det var ungefär vid denna tid som samhällsomvandlingen som vi nu är mitt inne i började ta fart.

Gränsfarare – En novellsamling av LarsGöran Boström

 

Europeisk gemenskap nu och då: Humanism och hot

Europeisk gemenskap nu och då: Humanism och hotFörra året firade Europeiska Unionen 60-årsjubileum, nästa år är det 30 år sedan Berlinmuren föll. Stödet för den Europeiska Unionen ökar bland européerna. I hög grad beror detta på at den till stor del har infriat sina löften om fred, utveckling och försvar av det öppna samhället över hela kontinenten. Samtidigt som vissa europeiska regeringar sätter sina egna maktanspråk före samtliga ovan nämnda tre delar som utgör grunden för demokratin.

Europeisk gemenskap nu och då

På Lars Johan Hiertas och Karl Kullbergs tid var även då Europa relativt fredligt och präglat av utveckling och framtidstro. Ett statsförbund, en förlaga till EU, fungerade som medlare mellan nationerna, och frihandel eller åtminstone kraftigt minskade tullar förhandlades mellan europeiska nationer. På liknande sätt som idag EU förhandlar fram frihandelsavtal med nationer runt om i världen. Samtidigt var hotbilden mot de fria europeiska nationerna liknande som i vår tid, Lars Johan Hierta skriver i sin självbiografi:

”…att göra motarbetandet av Rysslands erövringspolitik till sitt förnämsta ögnamärke och högsta politiska uppgift, emedan vara eller icke vara därmed är sammanbunden.” Han menar att Sverige ska använda sin röst och inflytande i det europeiska statsförbundet. Och ”oavlåtligt arbeta på ett anti-ryskt system i Europa.” Det europeiska statsförbundet bröt senare istället samman. I gengäld började  nationalismen slå slag på slag med sin splittrande blodiga hand. Den förde Europa in i förödelsen av krig på krig.

I Karl Kullbergs reseskildring från Europa 1842 (som i sin första upplaga kom ut på Hiertas förlag) beskrivs detta ingående utifrån ett europeiskt perspektiv, både genom det författaren finner längs sin väg, men också genom ingående politiska och ekonomiska analyser av de platser han besöker och ledande personligheter och händelser.

Exempelvis skriver han med stor beundran om den parisiska teaterscenens främsta aktriser, Rachel. Hon var uppväxt på gatan och hade fått klara sig själv från unga år. När Kullberg besöker Paris är hon Frankrikes mest lysande och bäst betalda stjärna. Han skriver: ”Hon hade trätt in som drottning för att berömmas som aktris. Hon var alltför van vid allmänhetens entusiasm för att därav bringas ur sin roll. Hon avbröt själv bifallsropen i det hon började dialogen.” Detta är även en bild av hur humanisten Karl Kullberg träder fram. Människorna är alltid drivkraften i hans framställning. Det är där källan till utveckling ligger, på gott och ibland på ont, för inspirationens och lärdomens skull.

Ur Hiertas självbiografi – Om falska nyheter på 1800-talet

Ur Hiertas självbiografi - Om falska nyheter på 1800-talet

Första numret av Aftonbladet 1830

Falska nyheter var även ett problem vid det fria ordets födelse i Sverige. Här följer en beskrivning ur Lars Johan Hiertas självbiografi. Mannen som mer än andra bidrog till det fria ordets förverkligande. Liksom från den biografi som senare utgavs som författades av Harald Wieselgren.

Hiertas självbiografi

Genom idogt arbete och publicistisk glöd och med väl avvägda inlägg i riksdagen började Lars Johan Hiertas självpåtagna mission att ge avtryck i det svenska samhället. Både inrikes på vägen mot folklig representation i styrande församlingar, liksom ekonomisk liberalisering i form av ökad näringsfrihet och frihandel eller åtminstone lägre tullar. De ärkekonservativas reaktion lät inte vänta på sig och deras främsta hatobjekt var Aftonbladet men även Hierta som person.

Försöken till indragningar av Aftonbladet under framförallt 1830-talet, som bland annat kan läsa om i Lars Johan Hiertas självbiografi som nu finns i nyutgåva, skapade huvudbry för grundaren, men stoppade aldrig dess utgivning. Senare när denna fortsatt betydande ansamling av försvarare av det gamla insåg att deras krumbukter inte fick avsedd verkan. Då började man istället använda sig av det fria ordet som vapen. Ofta med hotbilder och smädelser mot motståndaren liksom rena falska nyheter.

I Harald Wieselgrens biografi om Lars Johan Hierta ges följande beskrivning av angreppen. Där övertonerna och desperationen och osakligheten påminner starkt om det obskyra politiska parti som äntrade Sveriges riksdag för åtta år sedan. Temat för de ärkekonservativa som Wieselgren citerade var framtiden och liberaliseringen av samhället. Idag har vi facit på vad som verkligen hände i kontrast till deras vision.

Om falska nyheter på 1800-talet

»…i åtta tavlor visas Sveriges framtid, ”sådan radikalismen, ohejdad, skulle densamma bereda”. Första tavlan företer en ministär Anckarsvärd, Sprengtporten, Petré, Hans Johansson, Frölich med flera (Hierta hör till ”med flera”). ”Prästerna anbefallas att övertyga nationen om dess lycksalighet genom aftonbladsartiklar, som skall uppläsas från predikstolarna i stället för evangelium . . . Karolinska institutet förklaras för medicinsk fakultet”(!!)”och Barnängen blir rikets tredje högskola” (!) . . . . Påbud utfärdas, att Aftonbladet och Läsebibilioteket skall hållas i varje folkskola och i varje politisk klubb, av vilka en skall upprättas i varje by. Aftonbladet får därigenom 300 000 prenumeranter . . . . 1845 års tavla visar oss finansminister Lars Johan Hierta inför en ”folkvald” riksdag av sämsta beskaffenhet.

De radikalas (läs liberalas) regering har gjort nöden i landet förfärlig. För att lindra den föreslår Hierta upprättande av offentliga spelhus och försäljning till England av Gotland, Karlskrona, Göteborg, Marstrand, Dannemora och Persbergs gruvor. Fastän med motvilja, så antager riksdagen förslaget . . . . 1846 är äktenskapet upplöst, kvinnor talar i riksförsamlingen . . . 1847, 48 härskar en fullkomlig skräckregering – Hierta lever nu med sina rikedomar i London . . . 1849 kommer ryssen. Hierta skickar en not på £50 till understöd för försvaret, men det hjälper inte . . . 1850 allmän restauration, sedan utländskt biträde hjälpt Sverige på egna ben igen och det gräsligt sargade landet grundligt lärt sig avsky rabulismen (revolutionära läror eller upproriska läror).»

Förhoppning om en utländsk invasion

De ärkekonservativas desperata förhoppning om en utländsk invasion. Det är en återkommande lösning på samhällsutvecklingens, enligt deras synsätt, illdåd, ekar än idag mellan raderna. Liksom, att samma gamla skåpmat även gäller för deras hat mot fria medier, jämställdhet och personer som står upp för ett öppnare samhälle. Denna ansamling försvarare av historiens inhumanism drivs nu som då av vanföreställningar i dubbel bemärkelse. Alltså det handlar om både vanans maktfullkomlighet och dess sjukliga viljelöshet till utveckling. Detta var vad Lars Johan Hierta kämpade emot, med sitt Aftonblad, övriga företagsverksamhet och i sitt riksdagsarbete. Läs hans självbiografi i nyutgåva om dessa hektiska år, och hur de genljuder in i vår tid.

Lars Johan Hierta Med egna ord – SjälvbiografiLars Johan Hierta Med egna ord – Självbiografi