Kvinnligt entreprenörskap och dess omvandlingskraft i Paris

Kvinnligt entreprenörskap och dess omvandlingskraft i ParisArtonhundratalet var en upprorisk omvandlingstid i Europa, som förutom Napoleons expansionslusta under dess inledning, till stor del var förskonade från krig. Tidigare seklers omvandling hade till stor del bestått i att flytta gränser fram och tillbaka genom krigskonst, så var artonhundratalets omvandling social, politisk, ekonomisk och demografisk. Detta gör reseskildringar från denna tid extra intressanta där de gamla imperierna fortfarande kämpar för att behålla sin position och på vars ruiner den moderna national staten föddes. När författaren Karl Kullberg reste genom Europa 1842 var denna utveckling fortfarande ojämnt fördelad och han beskriver ingående kontrasterna. Exempelvis i det av Österrike-Ungerska imperiet annekterade Prag lever människor i ofrihet och armod, till ett Schweiz med en gryende demokrati i antågande och sedan det fattiga Berlin där Kullberg förutspår stordåd. Det var dock i Paris som han stannade längst tid på sin resa. En stad där författaren identifierar kvinnorna som den främsta drivkraften och entreprenörerna bakom utvecklingen och omvandlingen. Karl Kullberg gör bland annat följande iakttagelse i sin bok ”En reseskildring från Europa 1842” som nu finns i nyutgåva.

”Snillet är ingen ovanlig arvedel för parisiskan. Denna frukt på gott och ont har hos henne någon gång lutat åt det senare hållet. Man måste dock medge att inom de parisiska hushållen av medelståndet är kvinnan ordningens och välståndets genius. Det är hon som för köpmannens böcker och säljer hantverkarens varor. I Paris har kvinnan inkräktat både pulpeten och butiken. Hon tänker för hushållet och först när det gäller handling sätts maskinen, mannen, i rörelse. På de flesta hotell, hos en mängd restauranger är det till och med endast hustrun som syns, som leder och styr. Mannens bana ligger blygsamt förblandad med jargongernas och betjäningens. Önskar man på ett värdshus någon rättelse, någon upplysning, är det alltid på kvinnosidan den står att finna. Kvinnan uppehåller flertalet av välstånd inom den parisiska så kallade petite propriete.”

Artonhundratalets Europa var också ett labb för nya styrelseformer av samhället och lite senare i boken efter ytterligare ha upphöjt kvinnans förmåga och kompetens så föreslår författaren kvinnan som statsöverhuvud. En kontroversiell åsikt vid denna tid då hennes rättigheter var kraftigt kringskurna och ibland icke existerande. Då Kullberg alltid var framåtblickande i sitt skrivande kan man undra om han någonsin funderade över hur lång tid det skulle kunna ta innan detta blev verklighet i Sverige. Att det nu är 174 år sedan hans bok först publicerades och det fortfarande inte har skett är ett faktum som gömmer en betydande tragik. Men kanske är det dags nu.

Bookmark the permalink.

Comments are closed.