Den röda tråden i de samhällsnära berättelserna i Gränsfarare

En berättelse, den första, inleds i lugnet på stranden, men stegen leder mot ett mysterium. Händelseutvecklingen kan därefter ses som korta inblickar i ett samhälle i sönderfall och den tar fart i de följande berättelserna för detta är omvandlingens tid. Bekanta fenomen, som vi tidigare har tagits för självklarheter, ses här i nytt ljus, och samhällsstrukturer försöker upprätthållas av de maktägande och av nostalgi, men den nya tidens ”vapen” är både skarpeggade och effektiva, konturerna av ett nytt samhälle tar form. Se videon om bakgrunden till novellsamlingen Gränsfarare av LarsGöran Boström, en perfekt julklapp till den samhällsintresserade. Fortsätt läsa

Det öppna samhällets förkämpar och dess antagonister

Få har bidragit till den svenska samhällsutvecklingen som Lars Johan Hierta. Från sin unika position som ledamot i rikets högsta församling, som framgångsrik entreprenör och inte minst grundare till Aftonbladet kom han att bli yttrandefrihetens och liberaliseringens främsta motorer. Det finns betydande likheter mellan Hiertas gärning och George Soros som räknas som den person utanför det politiska fältet som bidrog mest till kommunismens fall och liberaliseringen av östra delen av Europa. Från slutet av 1970-talet skänkte denne framgångsrike finansman och filantrop varannan dollar han tjänade till kampen för människorna i den östra delen av Europa. Detta skedde bland annat genom hans Open Society Foundations som snabbt bröt igenom kommunistregimernas informationsmonopol, ungefär som Hierta bröt igenom den svenska statsmaktens dito under första halvan av 1800-talet. Dessa… Fortsätt läsa

500 år med Luther – Om novellen Nattfjärilen

En nattfjärils ljudlösa vingslag lämnar skymningen kvar i sin dvala. Dess rörelser bryter på intet sätt rytmen. Den är ett med omgivningen. En vindpust för den in genom det öppna fönstret. Mannen vid skrivbordet följer den med blicken utan att ta verklig notis. När den planlöst cirklar fram sökandes ljuskällan i rummets mitt. I sanning är nattfjärilen ett underligt väsen. Den jagar det förintande ljusskenet och bedrar med detta sin ljusskygga natur. Den grove mannen känner själv denna dubbelhet. Han valde munklivets inrutade mörker men söker ständigt estradernas stjärnglans. Där han till råga på allt är förste eldvakt åt en sprakande revolution. Så inleds novellen Nattfjärilen vars upprinnelse tar sin början för exakt femhundra år sedan. När den nytillträdde påven Leo X skickade Johann Tetzel,… Fortsätt läsa

Europeisk gemenskap nu och då: Humanism och hot

Förra året firade Europeiska Unionen 60-årsjubileum, nästa år är det 30 år sedan Berlinmuren föll. Stödet för den Europeiska Unionen ökar bland européerna, vilket i hög grad beror på at den till stor del har infriat sina löften om fred, utveckling och försvar av det öppna samhället över hela kontinenten. Samtidigt som vissa europeiska regeringar sätter sina egna maktanspråk före samtliga ovan nämnda tre delar som utgör grunden för demokratin. På Lars Johan Hiertas och Karl Kullbergs tid var även då Europa relativt fredligt och präglat av utveckling och framtidstro. Ett statsförbund, en förlaga till EU, fungerade som medlare mellan nationerna, och frihandel eller åtminstone kraftigt minskade tullar förhandlades mellan europeiska nationer. På liknande sätt som idag EU förhandlar fram frihandelsavtal med nationer runt om… Fortsätt läsa

Ur Hiertas självbiografi – Om falska nyheter på 1800-talet

Falska nyheter var även ett problem vid det fria ordets födelse i Sverige. Här följer en beskrivning ur Lars Johan Hiertas självbiografi, mannen som mer än andra bidrog till det fria ordets förverkligande, liksom från den biografi som senare utgavs som författades av Harald Wieselgren. Genom idogt arbete och publicistisk glöd och med väl avvägda inlägg i riksdagen började Lars Johan Hiertas självpåtagna mission att ge avtryck i det svenska samhället. Både inrikes på vägen mot folklig representation i styrande församlingar, liksom ekonomisk liberalisering i form av ökad näringsfrihet och frihandel eller åtminstone lägre tullar. De ärkekonservativas reaktion lät inte vänta på sig och deras främsta hatobjekt var Aftonbladet men även Hierta som person. Försöken till indragningar av Aftonbladet under framförallt 1830-talet, som bland annat… Fortsätt läsa

Kvinnligt entreprenörskap och dess omvandlingskraft i Paris

Artonhundratalet var en upprorisk omvandlingstid i Europa, som förutom Napoleons expansionslusta under dess inledning, till stor del var förskonade från krig. Tidigare seklers omvandling hade till stor del bestått i att flytta gränser fram och tillbaka genom krigskonst, så var artonhundratalets omvandling social, politisk, ekonomisk och demografisk. Detta gör reseskildringar från denna tid extra intressanta där de gamla imperierna fortfarande kämpar för att behålla sin position och på vars ruiner den moderna national staten föddes. När författaren Karl Kullberg reste genom Europa 1842 var denna utveckling fortfarande ojämnt fördelad och han beskriver ingående kontrasterna. Exempelvis i det av Österrike-Ungerska imperiet annekterade Prag lever människor i ofrihet och armod, till ett Schweiz med en gryende demokrati i antågande och sedan det fattiga Berlin där Kullberg förutspår… Fortsätt läsa

Kullberg om berömmelse – hela essän i en interaktiv bok

Författaren Karl Kullberg tillhörde på sin tid de litterära giganterna. Inte minst var han grundaren till det litterära magasinet Freja som på 1840-talet även kom att få en stark social- och politisk dimension. Innehållet i Freja bestod av noveller och senare då av essäer. Ofta förekommande i Freja vid denna tid var författare som GH Mellin och Auguste Blanche, men det var likväl Karl Kullberg som oftast hade den spetsigaste penna. Han hade en unik förmåga att skildra mänskliga- och samhälleliga tillkortakommanden på ett inträngande men samtidigt humoristiskt sätt. Precis som Strindberg och Moberg hade Kullberg förmågan att tränga igenom lagren av oegentligheter för att finna och beskriva kärnan i problematiken och dramatiken. Hans insiktsfulla inblickar i den omvälvande tid 1840-talet var, då det gamla… Fortsätt läsa

En betraktelse av en av dåtidens mest lästa författare

”Ovanför en vacker insjö av de många, vilka i Småland omgärdas av vackra skogsdungar, vänligt grönskande kullar och frodiga ängar, där änderna muntert plaska i vassen och fisken, skimrande, vänder sig vid vattenytan, låg på en sakta sluttande höjd det gamla herresätet Segerstad. Förr i tiden hade Segerstad, en stolt riddarborg, varit beläget alldeles invid sjön och speglat sina skinande koppartäckta torn i dess lugna vatten. Men nu skymtade endast några mossiga ruiner fram mellan ekskogens yppiga grönska och skänkte genom avbrottet en förhöjd glans åt det lantligt vackra landskapet. Korparna hade efterträtt feodalherrarna i de taklösa salarna.” Så inleder Karl Kullberg sin roman ”En sommar i Småland” vars handling äger rum under det svältfyllda missväxtåret 1846. Som ögonvittne till misären och samhällslivet i övrigt… Fortsätt läsa

Grundaren till Sveriges moderna journalistik

De flesta känner Lars Johan Hierta som Aftonbladets grundare. Med stolthet framhäver fortfarande både Aftonbladet och Liljeholmens Stearinljusfabrik som han också grundade sitt ursprung, och de har all anledning till att vara stolta. Färre känner likväl till Hiertas gärning vid sidan av att ha grundat två idag marknadsledande företag. För det finns mer allomfattande orsaker till hans ständiga aktualitet trots att det nu är 145 år sedan han avled. Lars Johan Hierta var nämligen den främsta drivkraften för att göra yttrande- och tryckfrihetslag-stiftningen från 1809 till allmängods, och han bidrog även på ett betydande sätt till den allmänna moderniseringen av Sverige i den gryende industrialismens fotspår. Sanning är att de sakområden han drev frågor inom, skulle fungera väl även i dagens riksdag. Såsom social rättvisa,… Fortsätt läsa

Vandrande längs gränsen till en frihetstid

Under unga år rörde sig Karl Kullberg ledigt i stockholmssocietetens allra översta skikt. Han sågs som en enastående författartalang, prisbelönt av Svenska Akademin redan vid 17 års ålder, samtidigt som han hade påbörjat en bana som hade kunnat bli en lysande karriär inom juridiken och kanhända politiken. Arvid Ahnfeldt som skrev en kort biografi om Kullberg beskriver honom som ung på följande sätt: »Ung, behaglig, med ett överlägset huvud, upptagen i de förnämsta kretsar och gärna sedd inom la haute volées salonger, ännu nästan ett barn uppmuntrad med ovanliga bifall såsom författare, stolt över sin framgång och kanhända på denna tid något förnäm i sin hållning mot huvudstadens liberala tidningsskrivare – vad var naturligare än att många avundsmän, många fiender skulle uppresa sig mot hans… Fortsätt läsa