Ord med vingar under den Franska Revolutionen och dagens Digitala REvolution

Ordens makt, både dess estetik, andemening och påverkanskraft är ofta omtalat. För att låna några ord från novellsamlingen Gränsfarare:

”Utanför arenan råder ett relativt lugn. Någon form av mässa pågår. Det är där de välformulerade fraserna får luft och kommer att resa genom decennier, sekler, och till och med millennier. Det vet inte de andäktiga åskådarna. De vet inte att denne mans visdom kommer att överleva inhumanitetens alla ansikten. Tidens tand biter ej på genialitet.”

I novellen behandlas tidlösa mänskliga fenomen, goda egenskaper såsom sådant av ondo, och orden ovan skulle kunna kopplas till många människor genom historien och hur de påverkade utvecklingen. Ny banbrytande tvärvetenskaplig forskning från Indiana University som fokuserar på att analysera manus från 40 000 tal under franska revolutionen ger i denna anda nya insikter om demokratins och den moderna statens uppkomst.

I projektet förenar sig expertis från historieforskningen, kognitiv- och informatik. Där man med hjälp av datainsamlingstekniker har gått igenom användning av ord och fraser i National Församlingen som styrde Frankrike under revolutionen och hittat underliggande mönster som kom att vägleda utvecklingen in i framtiden. Exempelvis såddes att de första fröna av olikheter i retoriken mellan höger och vänster, en åtskillnad som dock  idag alltmer förlorar sin betydelse. Rebecca Spang, medförfattare till studien och professor i historia vid IU Bloomington College of Arts and Sciences kommenterar på följande vis: “At the beginning of the revolution, there’s just a whole lot of newness going on. Eventually, some of it sticks, and people gravitate to it and keep working with it. And that’s what we call the revolution.”

En sådan utveckling kan även identifieras under pionjäråren av den digitala revolutionen i samband med webbens genombrott. Under webbens 1000 första dagar producerades 100 000 användare 450 000 webbplatser och 150 miljoner webbsidor som besöktes av 30 miljoner användare globalt. Detta var precis som under de första euforiska åren av den franska revolutionen ett öppet forum med en enorm idé- och skaparkraft för att sedan efter några år falla hårt. Fast båda rörelserna fortsatte att utvecklas med en underliggande kraft som successivt började bryta ner traditionella gränser när det gäller sociala strukturer, geografiska gränsdragningar, och ekonomiska- och politiska system. Författaren Karl Kullberg beskriver motståndarsidan som under en tid kan hålla tillbaka utvecklingen på följande sätt:

”Man berättade för mig, att på Riddarhuset lär finnas en mängd unga män, som blint ställt sig under befäl av konservatismens ledare, som följa dem i liv och död, som, tysta i debatten, högljutt uttrycka sin tanke vid votering, som rysa, då man talar om liberalism, och stoppa till öronen, då man talar om skäl och bevis.” Sedan ger Kullberg sitt eget omdöme om denna bakåtblickande skara män: ”För mig åtminstone faller det sig nästan omöjligt att tänka en ungdom, vars hjärtan icke slå högre vid det magiska ordet: frihet. Frihet är och skall alltid bli de ungas lösen.”

Nyutgivna böcker av Karl Kullberg

Berättelser från verkligheten – Om #metoo

När verkligheten blir till fablernas land i bokstavlig mening. När kränkning blir en subkultur under en välpolerad fasad. Där rovdjursnaturer får fritt spelrum och hyenor väntar på sin tur i näringskedjan. Allt efter en falsk förebild att så här har det alltid varit. Därtill i fablernas land är djungeltelegrafen alena rådande. Den är oredigerad och, den avskyr och flyr all faktakontroll. Pöbeln är den kollektiva chefredaktören, kamaraderi och taggtrådsbeklädda murar dess ideologi, hot om förvisning och andra repressalier göder en tystnadskultur. Sett ur detta perspektiv (och flera andra) är #MeToo-kampanjen en befrielse, en kraft som kan medföra verkliga framsteg. Detta var även en förhoppning som uttrycktes i novellsamlingen Gränsfarare som kom ut förra året. Där tre av novellerna tar läsaren in i ”fablernas” verklighet. I grunden bygger dessa noveller på autentiska berättelser från olika kvinnor där framförallt slutet sedan övergår i fiction och inspiration.

Där får läsaren i novellen ”Andetag” träffa Emmy som i unga år drabbades av en grov oförrätt och de normer som då rådde tvingade henne till lidande tystnad. Så en dag kommer hon tillbaks till där allt en gång började. Eller Zoe i novellen ”Skärvan” som trots unikt hög kompetens helt i enlighet med välfärdsstatens normer placeras att städa golv på deltid på grund av sitt ursprung, men bryter sig ur denna fångenskap. Men hennes nya livsplan kantas av grånande män som gör allt för att upprätthålla sina privilegier i sin vanföreställda värld, om hur de fortsätter att slåss under blodstänk som Don Quijote mot väderkvarn efter väderkvarn. Ett perspektiv som återkommer i novellen ”Gamarna”, men här ligger pennspetsen mer riktad mot de som kastar en tystnadens slöja över kränkningar och andra oförrätter, och sedan göder djungeltelegrafen med näring.

Fortsättningen på flera av novellerna i ”Gränsfarare” kommer nu att fortsätta att publiceras på Wattpad under titeln ”Gränsfarare Episoder” https://www.wattpad.com/user/bostrom där den första episoden beräknas publiceras i mitten av november.

Se och lyssna gärna även på Al Jazeeras Newsbroke med Francesca Fiorentina om ”male fragility” https://www.youtube.com/watch?v=3Nzk_EZOfs0 , som handlar om några av dessa Don Quijotes utifrån ett amerikanskt perspektiv.

Gränsfarare och den allmänna meningen

Dess namn är den allmänna meningen. Den upprätthålls med vördnad. Den upplöser alla problem. Vissa anser att det är guds röst som talar, skriver Mark Twain med sin spetsiga penna. I denna samling noveller undersöker jag vilka uttryck dessa tidlösa ord kan ge. Så förbered Er på en svindlande resa genom tid och rum för att kasta ljus på en kamp som alltid är fast förankrad kring sitt eget nav. Den snurrar runt runt som en gigantisk karusell men kommer ingenstans någonsin. Det är således inte den allmänna meningen som här är ljuset, alltså det fyrtorn som vägleder och driver historierna vidare. Istället är det rebeller eller gränsfarare om man så vill, och deras envisa ofta bittra kamp för upprättelse och utveckling i frihetens namn. Detta är en ädel konstart för den inger hopp. Ett flertal kända historiska röster liksom okända människor påminner i dessa noveller om denna kraft och att historien ofta återkommer i nutid ges här slående bevis. Alla begränsande gränser finns till för att passeras. Det är gränsfararnas devis.

Detta är förordet till novellsamlingen Gränsfarare – noveller som rör sig genom tid och rum. Där dessa ord inte bara förkunnar upptakten till novellsamlingen utan också början på gränsfarareserien. I vilken det genomgripande temat berör människor som stått upp mot gamla ingrodda förtryckande samhällsstrukturer och kulturer, där deras kamp alltför ofta har medfört att de fått betala ett högt pris. Inte minst flera av de gränsfarande människor som läsaren får möta i novellsamlingen där psykiskt våld och ibland fysiskt våld är vardag från de som genomlever sina liv i nostalgi och avund mot utvecklingens otyg.

Till vänster ser vi två gränsfararedeviser författade av Karl Kullberg och Lars Johan Hierta, motton som förkunnar delar av gränsfararnas mentalitet, under hösten kommer vi att fylla på med fler.

Innanför gallret till ett mentalt fängelse – insikter nu och då

Under julhelgen läste jag Ingmar Karlssons mycket välskrivna och insiktsfulla bok om mellanösternkonflikten med titeln »Roten till det onda». Där 1900-talets koloniala välden med oljestinna inkomster för ögonen skapade artificiella nationer med penna och linjal. De var konstgjorda både vad det gäller inre upplevd gemenskap och yttre, med endast teoretisk handlingsfrihet, då den förstnämnda i mellanöstern ligger på ett annat plan och den andra inskränks av söndrande nationell gränsdragning och naturresurser vars avkastning inte kommer lokalbefolkningen till del. Den samhällsanda som följer av detta kan ta sig flera olika uttryck där motsatsen är inre och yttre öppenhet.

Samma mentala galler som Ingmar Karlsson beskriver i »Roten till det onda» finner även Karl Kullberg i synnerhet i en av de städer han besöker på sin resa genom Europa. Han skildrar hur människorna som lever under ockupation vänder sig inåt och söker tröst i religionen med följande illustrerande ord: »Biktstolarna är nästan alltid besatta, kapellen, helst om aftonen sedan de blivit upplysta, omgivna av knäfallande som där förrätta sin andakt. Få passerar här en helgonbild utan att med ett uttryck av vördnad som är intressant att studera, inte med vanans nästan omedvetna åtbörd, utan andaktsfullt lyfter på hatten. Man behöver inte ha rest många timmar i Böhmen för att göra den ständigt påtvungna anmärkningen, att den fattiga klassen ofta har sina plagg lappade på knäna. En omständighet som utan tvivel de täta knäfallen är orsak till.» (En reseskildring från Europa 1842 s63)

Detta mentala fängelse kan likväl också ta sig motsatta uttryck, nämligen upprorets. Det finner läsaren bland annat i novellen »Krigare» i novellsamlingen Gränsfarare. Där parallellerna mellan det småländska Dackeupprorets orsaker och Greklands frihetskamp mot det Osmanska rikets välde berörs. I båda fallen handlar det om bondeuppror mot främmande makters soldater (för man skall ej förglömma att Gustaf Vasas armé bestod i huvudsak av tyska- och danska legoknektar). Poeten Rigas Feraios ord som citeras i novellen och som var en av de som tände gnistan till det grekiska upproret beskriver på följande sätt upprorets psykologi: »En timmes tid att leva fri, är bättre än fyrtio år i fängsel och slaveri.»

Vi finner även detta i det gamla småländska bondesamhället, men från ett annat perspektiv och uttryck. Där tillsynes ytligt likartade förhållanden för torparna på angränsande gods visar sig på djupet gömma förnöjsamhetens rymder och i bjärt kontrast, hopplöshet. Karl Kullberg beskriver det bland annat på följande sätt: »Här ser du den andra sidan av medaljen. Vi är på general Stormsvärds ägor. Den sjungande är en av hans torpare. Denne med löjet kring och sången på läpparna lovprisar sitt öde. Den andre vid balklasset med förtvivlan i hjärtat och blicken förbannar sitt.» (En sommar i Småland s124)

Detta mentala fängelseperspektiv förekommer således som en av grundpelarna i samtliga av gränsfarareseriens böcker, vilket även gäller för den fjärde boken i serien som utkommer om cirka en månad. I vilken författaren bokstavligen och på flera olika sätt verkat till att få gamla genomrostade fängelsegaller att rämna genom sin egen i de flesta fall framgångsrika kamp för öppenhet och humanism.

Frigörelse, om Emmy i novellen Andetag

Ytligt sett kan det tyckas vara ett drama som spelats upp i många berättelser, inget nytt under solen. Men det är just i de sprickor dit solens strålar inte når, där kölden och mörkret driver en människa allt närmare bristningsgränsen, som läsaren hittar Emmys trauma i novellen Andetag. Emmy är en snabbklättrare i karriären med ett fördelaktigt yttre och därtill med en allmänt omvittnad hög kompetens- och bildning, således en provkarta på egenskaper som väcker avunden till liv hos gränsfararnas antagonister. Här följer ett utdrag från novellen där läsaren får lära känna Emmy:

Kravbilden för uppdraget som marknadschef är som dess väsen antyder minst en dubbel tjänst. Så när den vanliga tjänstemannen går hem för dagen påbörjar Emmy andra halvlek. Ett ok som ständigt blir allt tyngre borde med denna bakgrund vila på hennes axlar. Likväl är Emmy inte skapt på detta sätt ju hårdare storm av krav desto lugnare och effektivare blir hon. Om uppgiften bara kan passas in inom dygnets tjugofyra timmar så är hon på. En psykolog skulle säkert diagnostisera arbetsnarkomani och ordinera en vilseledande kur av lugn och sysslolöshet.
En gammal pojkvän ställde en gång en annan diagnos. Han undrade efter en uppslitande kamp vad hon egentligen flydde ifrån. Enligt hans förmenande borde hon faktiskt befinna sig i hans famn åtminstone någon timme om dagen och gärna också stå för köksbestyr. Det var hans definition av en bra relation. Hon avfärdade honom med lätt avsmak. Arbetet ger frihet på alla sätt och vis, hävdade hon. Sedan gick hon ut genom dörren för att aldrig komma tillbaks. Emmy hade jublat inombords väl ute på boulevarden då hon förblev trogen ett av de heligaste löftena till sig själv. Ingen kommer någonsin att kunna tygla mig.

Novellen Andetag är en av nio noveller i novellsamling Gränsfarare, klicka här för mer information om boken på förlagets webbplats som finns ute i bokhandeln både som inbunden tryckt bok och ebok.

 

Återkomsten för de lärdas republik – Från Erasmus tills nu

365px-holbeinerasmushands

Studier av Erasmus händer av Hans Holbein den yngre (1497/1498–1543)

Under renässansen vandrade akademiker och studenter mellan det växande antalet universitet. Detta kringströvande akademiska liv förekom ännu till viss del på 1800-talet, vilket Karl Kullberg vittnar om i boken ”En reseskildring från Europa 1842”. Där han träffar på bland annat några engelska vagabonder längs sin väg som söker efter kunskap och engagerande miljöer efter eget val. Allteftersom seklerna passerade övergavs likväl successivt detta mål och perspektiv. Från lärande som en personlig bildningsresa för att övergå till utbildning utifrån nationernas krav. Särskilt från andra halvan av 1800-talet och framåt var målet att bygga upp national statens herravälde utifrån en kollektiv kunskapsbas. Denna enhet som under 1900-talet utvecklades till krigsmaskiner, både mot andra national stater och mot den egna befolkningen. Senare blev de också på vissa håll välfärdsproducenter, vilket byggde en alldeles egen ideologi.  I denna anda har utbildningens ekvation under de senaste 150-åren varit att national staten har identifierat olika behov och sedan lokaliserat sina utbildningsresurser för att möta dessa behov. Nu lever vi i en tid då pendeln svänger tillbaka och 2000-talets ekvation består i en återkomst till renässansens gränslösa mobilitet, och en bildningsresa för den personliga- och den samhälliga utvecklingens skull. Detta visar bland annat en studie från British Council. Men den gränslösa mobiliteten innehåller idag ytterligare en dimension, nämligen lärande och kompetensutveckling i den digitala världen.

Fyra huvudtrender

Studien “The shape of things to come: higher education global trends and emerging opportunities to 2020” från British Council identifierar fyra huvudtrender i utvecklingen av högre utbildning fram till 2020. 1. Ökande studentmobilitet över nationsgränserna 2. Förekomsten av nya modeller för globala samarbeten i högre utbildning 3. Mönster i forskningsresultat och dess växande internationalisering 4. Kommersiella forskningsaktiviteter.

Resultatet visar en snabb tillväxt av internationellt mobila studenter med en ökning från 800 000 i mitten av 1970-talet till över 3.5 miljoner år 2009. Denna trend förväntas att förstärkas ytterligare under de närmaste åren. Därutöver ingår i denna trend att Nobelpriset har oftare vunnits av forskare som arbetar i ett annat land än det de föddes i. Exempelvis mer än 60 procent av vinnarna år 2010 and 2011 hade studerat och/eller bedrivit forskning utanför landet de hade fötts i. Det är uppenbart att nya miljöer ger nya perspektiv och idéer för att uppnå de främsta innovationerna till förmån för mänskligheten. Detta är också en av grundpelarna som Alfred Nobel ansåg att priset skulle stödja. Och i denna anda tar nu också den nya versionen av de lärdas republik successivt form.

Erasmus återkomst

I den nyutkomna novellsamlingen “Gränsfarare” är en av novellerna betitlad ”Nattfjärilen”. Här får läsaren möta Erasmus av Rotterdam, renässansmannen, och hans korrespondens med Martin Luther, den desillusionerade revolutionären. Och den följande utveckling som slutliga fick Renässansens på fall och att Europa åter hamnade i skuggan av demagogers maktanspråk. Idag, ja även novellen övergår i nutid, så har Erasmus anda återvänt och denne man lånar sitt namn till ett av Europeiska Unionens studentutbytesprogram som etablerades 1987. Det var ungefär då grunden för den nya gränslösa lärdas republik började byggas.

Renässansens humanism och akademiska vagabonder är för övrigt en av de främsta inspirationskällorna till att Gränsfarareserien föddes. Fler synnerligen intressanta böcker, både från då och nu, kommer att berika denna serie under de närmaste månaderna.

 

I författaren Karl Kullbergs fotspår

motion-1303885_640Jag träffade på Karl Kullbergs mycket mångsidiga författarskap när jag arbetade med ett annat av våra projekt (som för övrigt kommer att vara färdigt för utgivning i början av år 2017). Hänfört följde jag hans skarpa inträngande granskning av missväxtens år 1846 i Småland där han vägleder läsaren i den småländska myllans olika miljöer, från armodets hoplappade kojor till gamla herrgårdar till tidlösa köpmannapalats, och vidare till fängelseborgens unkenhet och så intill köpingens tvetydighet. Allt vad samhällsliv kan erbjuda i det gamla bondesamhället som sakta bryter samman finns där att finna. Att sedan följa med Kullberg genom 1842 års Europa, där tryckfrihetens utbredning skakar alltfler länder och de gamla makterna tar till allt märkligare metoder för att behålla sin ställning. Fast även om Kullberg som journalist bejakar och självfallet försvarar det fria ordets expansion är han inte blind för vissa negativa konsekvenser. Han skriver följande i sin betraktelse med titeln ”Studier på fåfängans marknad”:

”Men ungefär lika många vägar, som föra till Rom, finnes det också för dem, som vill göra sig känd, att beträda. De, som enklast och värdigast leda till målet, äro förunderligt nog, de minst besökta. Däremot vimlar det av vandrare på en mängd bivägar av tvetydligt rykte; där tigger man, som om en allmosa, om uppmärksamhet, och gör de konstigaste krumbukter, för att, om möjligt, skilja sig från hopen.”

Betraktelsen tar vidare upp flera olika tveksamma metoder att göra sig känd och Kullberg återknyter till dem både i romanen ”En sommar i Småland” och kanske än mer i ”En reseskildring från Europa 1842”. I denna typ av betraktelser finns hos Kullberg alltid stråk av underfundig humor men utan att förlora själva problematiken ur sikte. Han skriver följande om ett av de vanligaste sätten att göra sig känd:

”Ett mycket sedvanligt sätt att göra sig känd är att leva över sina tillgångar. Man låter champagnekorkarna springa, och springer slutligen själv. Man finner det alltid bättre att vara bankruttör, än att vara ingenting. Man betraktas, gungande i sin eleganta vagn, avundsamt av nedstänkta fotgängare, och har själv skäl att avundas tiggaren, som, utan att ha bedragit någon, bär sina trasor utan vanära. För att några år få räknas bland matadorerna, förefaller man hela sin återstående livstid ohyggligt tillhacka. (…) Men man får trösta sig med minnet av att ha varit en stjärna, som glänste – till dess den föll.”

I samma anda skriver Kullberg om talare som håller ordrika tal om ingenting och skribenter som arbetar efter samma metod. Men likväl var det fria ordet ett av de viktigaste verktygen i det annalkande industrisamhällets utveckling. På liknande sätt som idag, i det digitala samhällets gryning, när det fria ordet har kompletterats med att alla äger minst en mediekanal via en blogg eller sociala mediekonton eller liknande. Den kraft digitala verktyg kan ha får läsaren inte minst stifta bekantskap med i novellsamlingen ”Gränsfarare”, framförallt i novellen ”Gamarna” och likaså när man träffar på Zoes färdigheter och umbäranden i novellen ”Skärvan”. Båda novellerna visar olika digitala metoder att bryta ner gamla mossbeklädda murar och vilka konsekvenser det kan få.

Ouzo, färsk bläckfisk och Greklands inspirerande kraft

20160518_114618Nu är jag återigen tillbaka där skrivandet av novellsamlingen tog fart på allvar och som samtidigt är platsen där berättelserna i flera av novellerna delvis eller helt äger rum. Nu är ett nytt projekt på gång och om några månader kommer resultatet, just nu säger jag inget mer om detta, mer än att det kommer att vara värt att vänta på.

Novellen Vägvisaren

Åter till Gränsfarare, och den miljö novellsamlingen tog form, här alldeles vid foten av berget Olympos, som är Greklands högsta, men det är ändå inte den främsta orsaken till bergets berömmelse, för det är här enligt grekisk mytologi som de tolv högsta gudarna har sin boning. Det är en plats med skimrande nyanser där det blickar ner mot Egeiska havet vars hela atmosfär skänker ren magi. Detta i samklang med den grekiska gästfriheten och ett kök som få andra kommer i närheten av. Allt detta och mycket annat stänger målaren i novellen Vägvisaren ute, i sitt högmod och paralyserade blindhet. Han är fast i en historia, utan nutid och framtid, fången i sin egen kreativitet. Känns detta psykotiska tillstånd igen? Det kan appliceras på mängder av situationer och miljöer, inte bara målarens mycket speciella atmosfär och strävan.

En bottenlös källa att väcka berättelser till liv

Med sin mytologi, historia och som moder till den europeiska civilisationen skänker Grekland en till synes bottenlös källa till att väcka berättelser till liv. Och att dessa sedan får vingar och beger sig ut över Europa, precis som civilisationen också gjorde, är bara en naturlig energi. Efter färsk bläckfisk och äkta sallad på grekiskt vis och nu en liten flaska Ouzo och ett aromatiskt grekiskt vin (man får ju passa på då grekiska viner inte finns i det ordinarie sortimentet på Systembolaget) tar nu ett nytt projekt form.

gransfarare-original2

Bloggat av
LarsGöran Boström

Författare till novellsamlingen Gränsfarare i vilken novellen Vägvisaren finns med

Ett smakprov i eboksformat (epub) finns på förlagets webbplats

Köp Gränsfarare som eBok: Bokus | Ord och Bok | Apple iTunes

Köp Gränsfarare som inbunden tryckt bok: Bokus | AdlibrisTanum | Ord och Bok | eLearningworld

Gränsfarare är Per Schlingmann och Kjell A. Nordströms Urban Express i fiktiv form

gransfarare-original2Under tiden för tryckningen av min novellsamling Gränsfarare läste jag den synnerligen intressanta och banbrytande trendspaningsboken Urban Express av Per Schlingmann och Kjell A. Nordström. Boken tar på ett djuplodat men samtidigt lättillgängligt sätt upp betydande förändringar den allmänna samhällsomvandlingen för med sig, nu när vi lämnar det gamla industrisamhället bakom oss. Författarna beskriver det som en tyst revolution där kvinnorna och städerna är revoltörer, och kunskap och digitaliseringen är de främsta drivkrafterna. Det är denna tysta revolution som jag försöker fånga in i fiktiv form i novellsamlingen Gränsfarare. Fast här ligger mer fokus på kampen mellan de som krampaktigt försöker hålla sig kvar vid de sista kornen av sand i det gamla timglaset trots att båda kamrarna ekar ihåligt tomma. Det nya timglaset är en smartwatch med helt andra drivkrafter och utvecklingsmöjligheter. Novellerna rör sig huvudsakligen i nutid, men hämtar också kraft från liknande skeenden i historien. Lärdomen är att trots att incitamenten är goda kan utvecklingen vända helt om som exempelvis i renässansens Europa där humanisternas sekler långa kamp förbyttes i maktpolitik och religiösa dogmer. Novellerna rör sig på så sätt precis som undertiteln förkunnar genom tid och rum.

Idag är det för att använda Schlingmann och Nordströms språkbruk, urbanistorna som visar vägen där Lalehs nya låt ”Bara få va mig själv”  fungerar som ett utmärkt ledmotiv. Ett nyckelord är kreativitet i kontrast till industrisamhällets automatiska inrättning i leden. Men som författarna till Urban Express skriver:

”Det nya är ofta smärtsamt. Det vet varje entreprenör. Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter myntade redan på 1930-talet begreppet kreativ förstörelse – Creative Destruction. Det nya förstör det gamla. Allt skapande har en ond siamesisk tvilling. Förstörelsen. Fråga vilken finländare som helst om Iphone.”

Men som sagt det gamla ger inte upp utan kamp, men den tysta revolutionen vinner snabbt mark, med gränsfarare som anförare och till förmån för ett humanare samhälle. Det finns hopp!

Bloggat av
LarsGöran Boström

Författare till novellsamlingen Gränsfarare

Ett smakprov i eboksformat (epub) finns på förlagets webbplats

Köp Gränsfarare som eBok: Bokus | Ord och Bok | Apple iTunes

Köp Gränsfarare som inbunden tryckt bok: Adlibris | Bokus | Tanum | Ord och Bok | eLearningworld