En berättelse om två städer

»Det var den bästa av tider, det var den sämsta av tider.» Så inleds Charles Dickens roman: ”A Tale of two Cities” från 1859. Detta mästerverk kom ut samma år som den filosofiska betraktelsen ”On Liberty” (”Om friheten” svensk översättn.) av John Stuart Mill som fick en sådan genomgripande påverkan på den fortsatta samhällsutvecklingen. Där Mill beskriver en vision för en godartad humanistisk samhällsutveckling som utgår från individen, fokuserar Dickens på problemet att där många ser möjligheter, ser andra enbart risker. I så motto är graden av välmående väldigt ojämlikt fördelad. För när rädslan är drivkraften vänder man gärna ryggen åt framtiden och alltför ofta söker sig tillbaka till nostalgins skenbara trygghet. En strävan som alltför ofta har en tendens att hamna i något av historiens mörkaste rum.

Charles Dickens inledningsstycke av ”A Tale of two Cities” är verkligen ett tidlöst mästerverk, och kunde vara en betraktelse från vår egen tid:

»It was the best of times,
it was the worst of times,

it was the age of wisdom,
it was the age of foolishness,

it was the epoch of belief,
it was the epoch of incredulity,

it was the season of Light,
it was the season of Darkness,

it was the spring of hope,
it was the winter of despair,

we had everything before us,
we had nothing before us,

we were all going direct to Heaven,
we were all going direct the other way—

in short, the period was so far like the present period, that some of its noisiest authorities insisted on its being received, for good or for evil, in the superlative degree of comparison only.»

Detta i en värld där all forskning visar att jordens befolkning generellt får det allt bättre, och att utvecklingen verkligen har tagit betydande språng framåt. Samtidigt finns det de som i högt tonläge vill driva på teknik-, miljö-, social- och annan utveckling utan att sätta människan i centrum för utvecklingen. Författaren Karl Kullberg beskriver samma fenomen från sitt 1800-talsperspektiv med följande ord i sin reseskildring från Europa 1842:

»Den allmänna jäsningsanda, som i detta ögonblick genomgår Europa, skaffar sig allt mera och mera luft, ty det ligger i sakens natur, att en hel tidsandas strävande framåt icke skall kunna motarbetas varken av dem, som står i portgången och ropa över tidens murkenhet, eller av ett ”tiers parti”, dessa amfibier, som vilja allt och kunna intet.» Karl Kullberg

Dickens, Mill och Kullberg identifierade problemen i en progressiv omvandling och fann även utgångspunkten till lösningen. Idag kallas managementmetoden Design Thinking. Mer om denna metod kan läsas i boken ”Learning Design in Practice for Everybody”.

 

 

Bokutgivning som en källa till framgång

År 1829 köpte Lars Johan Hierta ett boktryckeri, vilket kan ses som starten på hans entreprenöriella bana, och samtidigt startade han sin förlagsverksamhet (något år efter det grundades även Aftonbladet). Redan fyra år senare konkurrerade han om första platsen i förlagsvärlden i Stockholm med P.A. Nordstedts & Söner. Hemligheten till framgångarna kan spåras i följande ord från en av hans levnadstecknare:

”Han förstod den svåra konsten, att för litet ge mycket och ändå vinna därpå.”

Detta gjordes möjligt tack vare Hiertas ständiga vision om att förändra och förbättra, och innovationerna vid denna tid fanns ofta att finna i Europa. Under sina sommarresor spanade han ständigt efter intryck och teknik som kunde förbättra hans förlagsaffär. Som 1833 när han importerade den första maskinpressen i Sverige från England, och 1838 när han köpte en stereotyperingsuppfinning från Frankrike, och böckerna liksom Aftonbladet fick en ny unik stil. Även med trycksvärtan kom Hierta att starta produktion i Sverige efter nya spaningar nere på kontinenten. På så sätt tog förlagsverksamheten ett stort språng in i den nya tiden med ny hårdvara i form av tryckpressen, ”mjukvara” med trycksvärtan, och unika designmöjligheter. Detta är tre hörnstenar för omvandlingen av bokutgivning även i den digitala tidsåldern.

Likväl är det nu precis som då innehållet som är grunden för framgången. Ett av koncepten Hierta arbetade efter var att översätta utländska författare och sedan sälja böckerna till överkomligt pris. Bland de författare som efter några år ingick i Hiertas utgivning var Walter Scott, Charles Dickens och dansken Bernhard Severin Ingemann. Svenska författare som gavs ut var bland annat Karl Kullberg och då hans reseskildring från Europa 1842 som nu finns i nyutgåva, Carl Johan Love Almqvist om vilken Hierta berättar i sin självbiografi hur han hjälpte fly från landet, och ytterligare en av svenska litteraturhistoriens förgrundsgestalter som enligt hans egna ord var hans personliga favorit, och många andra. När han sålde sin förlagsverksamhet året innan han avled 1872 fanns 750 skrifter från hans förlag.