Amos Oz om konsten att skriva och en kur för fanatiker

Författaren Amos Oz beskriver sin barndom som i en atmosfär av Tolstojs filosofi och en daglig konflikt, och ur detta föddes hans skrivande. Staden han växte upp i var då en av de mest kosmopolitiska städerna i världen med tyska, armeniska och judiska kvarter, en grekisk och en amerikansk koloni, och så arabiska stadsdelar. Oz beskriver det som löst sammansatta grannskap under hans barndoms 1940-tal där spänningar förekom men inget våld. Staden där författaren växte upp var Jerusalem till vilken hans föräldrar under 1930-talet lyckats fly från det av nazism och andra judeförföljelser härjade Europa. I den ständigt aktuella boken ”Hur man botar en fanatiker och om att skriva”  levererar Amos Oz ett recept för att lyckas med titelns antydan. Han skriver: ”Likriktning och konformism,… Fortsätt läsa

Bokutgivning som en källa till framgång Del 3 – Dagens utveckling

De två föregående delarna om bokutgivning hämtade mestadels inspiration från bokbranschens omvandling vid industrisamhällets födelse där en av förgrundsgestalterna var Lars Johan Hierta. En annan, men som idag är mindre känd var Karl Kullberg, som bland mycket annat förfasades över det nya massmedielandskapets snuttifiering och menade att litteraturen var den kraft som skulle fungera som motpol. Hans böcker under 1840-talet och hans eget litterära magasin Freja är hans bidrag i denna kamp. Idag i den digitala tidsåldern är det lätt att le lite åt hans kritik när man läser artiklar från denna tiden och jämför med dagens alster. Där idag alltför ofta vikten ligger på rubriken och innehållet är ett bihang i en aldrig sinande medieflod. Precis som på Kullbergs tid är bokens format en… Fortsätt läsa

Bokutgivning som en källa till framgång Del 2

Författaren Karl Kullberg skrev 1844 följande om hur Lars Johan Hierta förändrade förlagsbranschen: ”Han (Hierta) är, i bredd härmed, Sveriges störste bokförläggare, och Svenska Litteraturen står i verklig tacksamhet till honom för den höjning han givit åt de förut ytterligt låga författararvodena. Nu betalas de bättre och mera omtyckta svenska originalförfattarnas arbeten med 100 franker för tryckt ark; Balzac t. ex. har, för de flesta av sina skrifter, fått nöja sig med denna summa fördubblad. Således, då folkmängden förhåller sig, som ett till tio, förhålla sig författararvodena, som ett till två – ett ganska hedrande resultat för den mindre, men mera läsande nationen.” Karl Kullberg (1844) En annan innovation som Hierta genomförde vid sidan av de tekniska som beskrevs i första delen av detta blogginlägg… Fortsätt läsa

Bokutgivning som en källa till framgång

År 1829 köpte Lars Johan Hierta ett boktryckeri, vilket kan ses som starten på hans entreprenöriella bana, och samtidigt startade han sin förlagsverksamhet (något år efter det grundades även Aftonbladet). Redan fyra år senare konkurrerade han om första platsen i förlagsvärlden i Stockholm med P.A. Nordstedts & Söner. Hemligheten till framgångarna kan spåras i följande ord från en av hans levnadstecknare: ”Han förstod den svåra konsten, att för litet ge mycket och ändå vinna därpå.” Detta gjordes möjligt tack vare Hiertas ständiga vision om att förändra och förbättra, och innovationerna vid denna tid fanns ofta att finna i Europa. Under sina sommarresor spanade han ständigt efter intryck och teknik som kunde förbättra hans förlagsaffär. Som 1833 när han importerade den första maskinpressen i Sverige från… Fortsätt läsa

Konsten att göra vetenskap till ett litterärt äventyr

I läsandets stund av Dan Browns senaste roman ”Begynnelse” eller ”Origins” på engelska som är en bättre titel, men svåröversatt till svenska, så är det lätt att förstå varför böckerna om Robert Langdon har blivit så populära. Handlingen tilldrar sig åter i Europa, närmare bestämt i Spanien, och återigen består intrigen av den eviga konflikten mellan vetenskap och religion. Författarens research bakom även denna bok är massiv och äger rum på verkliga ofta kända platser med start i Bilbaos Guggenheim Museum för modern konst. En plats religions- och symbolforskaren Langdon inte känner sig helt hemmastadd i. Och där tar äventyret vid tillsammans med en underskön kvinna vid namn Ambra Vidal och en AI (artificiell intelligens), som Brown beskriver som ”Siri på steroider”. Dan Browns storhet… Fortsätt läsa

Vägvisaren – en novell om en hund som vi träffade en gång

Detta skrivs i mystiken vid foten av Olympos, Greklands högsta berg, och där de tolv högsta gudarna enligt grekisk mytologi har sin boning. Det är också här novellen Vägvisaren äger rum från novellsamlingen Gränsfarare. Hunden, den brunvita av obestämd ras, som blev förebild för hunden i novellen, kan tyckas alldaglig vid första anblick. Men tillskillnad från andra till synes herrelösa hundar man träffar på i Grekland gav denne gynnare bestående intryck. Både vad det gäller beteende, men också hans ögon som helt uppenbart bar på en eller snarare flera hemligheter, vid sidan av ett rörande blandning av hopp, tillgivenhet och uppgivenhet. ”Under de soldränkta mandarinträden tassar den brunvita hunden fram i sakta mak. Inga mål i sikte, inga uppdrag, det som bör vara en njutningsfull… Fortsätt läsa

Freja Del II – om social utsatthet under industrisamhällets barndom

Somliga tror att vi lever i den bästa av världar, andra blir skrämda av tanken att detta är sant, sedan har vi den tredje kategorin, gränsfararna, som stirrar orättvisan i ansiktet och försöker jaga den på flykten. Antingen med hjälp av pennans kraft eller än mer handgripligen. Författaren Karl Kullberg tillhörde denna tredje kategori. Som det beskrevs i del I av detta blogginlägg, så var ett av Kullbergs forum för denna gärning hans egen litterära tidskrift som han startade 1836. Till vilken senare flera andra av denna turbulenta tids författare kom att sluta upp. Kullberg skrev: ”Kastar vi blicken tillbaka på nöden, sådan den framträder i gångna tider, anträffa vi honom icke i den gigantiska gestalt, han numera antagit.” Med dessa ord inleder han en… Fortsätt läsa

Freja en litterär kraftkälla i skuggan av Aftonbladet

August Strindberg var sin generations litterära gigant som med en sylvass pennspets avslöjade orättvisor och andra misshagligheter. Vilhelm Moberg kom efter honom med likartat skrivuppdrag och med samma unika glans. Men fanns det någon i generationen före som kan nämnas i samma andetag dessa kritiska samhällsskildrare? Upptäckten av Karl Kullbergs författarskap och gärning kan ge svaret. Man får här betänka att under 1830- och 40-talen när Kullberg påbörjade sin författargärning kunde en pennspets riktad mot de maktägande medföra brutala straff. Därför skrev Kullberg liksom hans vän och författarkollega August Blanche (och andra) ofta under pseudonym eller publicerade osignerat. Strax efter sin debutroman 1835-36 hade publicerats som var en trilogi med titeln ”En ung mans memoirer. Skildringar ur Stockholmslifvet” och gavs ut under pseudonym startade Karl… Fortsätt läsa

Ord med vingar under den Franska Revolutionen och dagens Digitala REvolution

Ordens makt, både dess estetik, andemening och påverkanskraft är ofta omtalat. För att låna några ord från novellsamlingen Gränsfarare: ”Utanför arenan råder ett relativt lugn. Någon form av mässa pågår. Det är där de välformulerade fraserna får luft och kommer att resa genom decennier, sekler, och till och med millennier. Det vet inte de andäktiga åskådarna. De vet inte att denne mans visdom kommer att överleva inhumanitetens alla ansikten. Tidens tand biter ej på genialitet.” I novellen behandlas tidlösa mänskliga fenomen, goda egenskaper såsom sådant av ondo, och orden ovan skulle kunna kopplas till många människor genom historien och hur de påverkade utvecklingen. Ny banbrytande tvärvetenskaplig forskning från Indiana University som fokuserar på att analysera manus från 40 000 tal under franska revolutionen ger i denna… Fortsätt läsa

Litterära betraktelser av teknikens sociala omvandlingskraft

Den digitala tekniken är en murbräcka som slår sönder det gamla. En evolutionär eller revolutionär om man så vill, som får somliga människors ögon att envist fastna i bakåtblickande nostalgi. Emedan andras blickar rusar mot framtidens horisonter för att nyfiket skärskåda dess möjligheter. Ofta beror dessa förhållningssätt på okunskap kontra kunskap om tekniken, men också om olika sinnelag i allmänhet. I synnerhet i två av novellerna i Gränsfarare, Skärvan och Gamarna, spelar denna åtskillnad en avgörande roll. I den sistnämnda novellen träffar läsaren Kirsten, en dynamisk chef på sin arbetsplats, där hon plötsligt en dag finner sig vara helt utfryst från den skenbara gemenskapen. Med illvilliga rykten surrandes som bålgetingar med omåttliga sting av menande blickar, förflugna ord fram till ren konfrontation. ”Teaterföreställningar utspelas här… Fortsätt läsa