Konsten att göra vetenskap till ett litterärt äventyr

I läsandets stund av Dan Browns senaste roman ”Begynnelse” eller ”Origins” på engelska som är en bättre titel, men svåröversatt till svenska, så är det lätt att förstå varför böckerna om Robert Langdon har blivit så populära. Handlingen tilldrar sig åter i Europa, närmare bestämt i Spanien, och återigen består intrigen av den eviga konflikten mellan vetenskap och religion. Författarens research bakom även denna bok är massiv och äger rum på verkliga ofta kända platser med start i Bilbaos Guggenheim Museum för modern konst. En plats religions- och symbolforskaren Langdon inte känner sig helt hemmastadd i. Och där tar äventyret vid tillsammans med en underskön kvinna vid namn Ambra Vidal och en AI (artificiell intelligens), som Brown beskriver som ”Siri på steroider”. Dan Browns storhet… Fortsätt läsa

Vägvisaren – en novell om en hund som vi träffade en gång

Detta skrivs i mystiken vid foten av Olympos, Greklands högsta berg, och där de tolv högsta gudarna enligt grekisk mytologi har sin boning. Det är också här novellen Vägvisaren äger rum från novellsamlingen Gränsfarare. Hunden, den brunvita av obestämd ras, som blev förebild för hunden i novellen, kan tyckas alldaglig vid första anblick. Men tillskillnad från andra till synes herrelösa hundar man träffar på i Grekland gav denne gynnare bestående intryck. Både vad det gäller beteende, men också hans ögon som helt uppenbart bar på en eller snarare flera hemligheter, vid sidan av ett rörande blandning av hopp, tillgivenhet och uppgivenhet. ”Under de soldränkta mandarinträden tassar den brunvita hunden fram i sakta mak. Inga mål i sikte, inga uppdrag, det som bör vara en njutningsfull… Fortsätt läsa

Freja Del II – om social utsatthet under industrisamhällets barndom

Somliga tror att vi lever i den bästa av världar, andra blir skrämda av tanken att detta är sant, sedan har vi den tredje kategorin, gränsfararna, som stirrar orättvisan i ansiktet och försöker jaga den på flykten. Antingen med hjälp av pennans kraft eller än mer handgripligen. Författaren Karl Kullberg tillhörde denna tredje kategori. Som det beskrevs i del I av detta blogginlägg, så var ett av Kullbergs forum för denna gärning hans egen litterära tidskrift som han startade 1836. Till vilken senare flera andra av denna turbulenta tids författare kom att sluta upp. Kullberg skrev: ”Kastar vi blicken tillbaka på nöden, sådan den framträder i gångna tider, anträffa vi honom icke i den gigantiska gestalt, han numera antagit.” Med dessa ord inleder han en… Fortsätt läsa

Freja en litterär kraftkälla i skuggan av Aftonbladet

August Strindberg var sin generations litterära gigant som med en sylvass pennspets avslöjade orättvisor och andra misshagligheter. Vilhelm Moberg kom efter honom med likartat skrivuppdrag och med samma unika glans. Men fanns det någon i generationen före som kan nämnas i samma andetag dessa kritiska samhällsskildrare? Upptäckten av Karl Kullbergs författarskap och gärning kan ge svaret. Man får här betänka att under 1830- och 40-talen när Kullberg påbörjade sin författargärning kunde en pennspets riktad mot de maktägande medföra brutala straff. Därför skrev Kullberg liksom hans vän och författarkollega August Blanche (och andra) ofta under pseudonym eller publicerade osignerat. Strax efter sin debutroman 1835-36 hade publicerats som var en trilogi med titeln ”En ung mans memoirer. Skildringar ur Stockholmslifvet” och gavs ut under pseudonym startade Karl… Fortsätt läsa

Ord med vingar under den Franska Revolutionen och dagens Digitala REvolution

Ordens makt, både dess estetik, andemening och påverkanskraft är ofta omtalat. För att låna några ord från novellsamlingen Gränsfarare: ”Utanför arenan råder ett relativt lugn. Någon form av mässa pågår. Det är där de välformulerade fraserna får luft och kommer att resa genom decennier, sekler, och till och med millennier. Det vet inte de andäktiga åskådarna. De vet inte att denne mans visdom kommer att överleva inhumanitetens alla ansikten. Tidens tand biter ej på genialitet.” I novellen behandlas tidlösa mänskliga fenomen, goda egenskaper såsom sådant av ondo, och orden ovan skulle kunna kopplas till många människor genom historien och hur de påverkade utvecklingen. Ny banbrytande tvärvetenskaplig forskning från Indiana University som fokuserar på att analysera manus från 40 000 tal under franska revolutionen ger i denna… Fortsätt läsa

Litterära betraktelser av teknikens sociala omvandlingskraft

Den digitala tekniken är en murbräcka som slår sönder det gamla. En evolutionär eller revolutionär om man så vill, som får somliga människors ögon att envist fastna i bakåtblickande nostalgi. Emedan andras blickar rusar mot framtidens horisonter för att nyfiket skärskåda dess möjligheter. Ofta beror dessa förhållningssätt på okunskap kontra kunskap om tekniken, men också om olika sinnelag i allmänhet. I synnerhet i två av novellerna i Gränsfarare, Skärvan och Gamarna, spelar denna åtskillnad en avgörande roll. I den sistnämnda novellen träffar läsaren Kirsten, en dynamisk chef på sin arbetsplats, där hon plötsligt en dag finner sig vara helt utfryst från den skenbara gemenskapen. Med illvilliga rykten surrandes som bålgetingar med omåttliga sting av menande blickar, förflugna ord fram till ren konfrontation. ”Teaterföreställningar utspelas här… Fortsätt läsa

Gränsfararnas främsta vapen till framtidens lov och villospår

”Qui plume á, guerre á.” (”Den som skriver, krigar.”) skrev Voltaire. I denna anda har ordets makt, i skrift såväl som i tal, alltid haft förmågan att få orättfärdiga gränser och vanföreställningar att vittra sönder eller snabbt raseras. Efter att åter tagit professor Kurt Johannessons mästerverk ”Retorik eller Konsten att övertyga”  från bokhyllan och läst den i ett gränsfarareperspektiv som utgångspunkt. Så blir exemplen med Goebbels tal om det totala kriget 1943 och Churchills tal om nödvändigheten av ett Europas Förenta Stater 1946 i Zürich ett tidlöst dokument som olyckligtvis är alltjämt närvarande i Europa och i andra delar av världen. I det följande kommer fokus att ligga på Churchills tal och mindre på nationalismens inre krigarmentalitet. Men låt oss först vända oss till det… Fortsätt läsa

Med ryggen mot det förflutna

De blev nio till antalet. Nio inträngande berättelser varav sju tar sig an tidlösa samhällsfenomen. Inom vilka orättvisan genom historien har varit så stark att när den väl slås ut antar ny skepnad och kommer tillbaka i all sin unkenhet. Därför framskrider dessa berättelser i de flesta fall ur minst två perspektiv för att avslöja farsotens inre väsen. Som i novellen Skärvan där fladdrande tungor så gärna talar om integration och humanism, men hänger sig åt inbilsk nationalism. Det är ett samhälle vars själva skepnad stänger ute de ”obehöriga” och sedan gärna skuldbelägger dessa individer för att de står utanför. Eller som i novellen Gamarna som går på djupet i arbetslivets problematik, där rädslan för förändring, kan generera de mest märkliga förevändningar och aktiviteter för… Fortsätt läsa

Moberg sa ”vänskapskorruption” i sanningens namn

Orättvisor och rättsskandaler är ett återkommande tema här på gränsfararebloggen. Fenomenet som följer i dess spår och som ofta är den bärande orsaken till att det kan fortgå fick sin egen beteckning i mitten av 1900-talet, nämligen vänskapskorruption. Där den som först myntade begreppet var Vilhelm Moberg. Efter att ha tagit sig an kommunism, socialism, nazism och fascism på 1930-40-talen, ägnade han på 1950-talet mycket tid åt rättsrötan i det svenska samhället till de maktägandes förtret. Flera välkända rättsfall med ”politiska” domslut togs upp och fick ett annat perspektiv under Mobergs vassa pennspets. Från USA hade Moberg sett rättsskandal efter rättsskandal rullas upp i Sverige, medan han själv samlade material till utvandrarsviten. Och 1950 fattade han själv pennan för en artikel i Dagens Nyheter som… Fortsätt läsa

Upp lysning och upplysning – En grundkurs i entreprenörskap

Entreprenörskap har en tendens att dra till sig mycket spott och spe, i synnerhet när det går dåligt, går det däremot bra ligger avunden på lur. Detta är något en av Sveriges främsta entreprenörer, Lars Johan Hierta, fick erfara. Hans entreprenöriella bana inleddes år 1829 då han inköpte ett tryckeri för 10 000 riksdaler riksgälds, vilket i dagens penningvärde är cirka 900 000 SEK mätt med konsumentprisindex, och hans med svenska mått mätt framgångsrika förlagsverksamhet tog fart. Redan efter fyra år konkurrerade han med P.A Nordstedts och söner om första platsen att vara det största förlaget i Stockholm. Då hade han även grundat Aftonbladet. Dessa framgångssagor hindrade likväl inte Hierta att söka sig till fler branscher. 1837 fann han i London, en uppfinning som skulle… Fortsätt läsa