Ord med vingar under den Franska Revolutionen och dagens Digitala REvolution

Ordens makt, både dess estetik, andemening och påverkanskraft är ofta omtalat. För att låna några ord från novellsamlingen Gränsfarare: ”Utanför arenan råder ett relativt lugn. Någon form av mässa pågår. Det är där de välformulerade fraserna får luft och kommer att resa genom decennier, sekler, och till och med millennier. Det vet inte de andäktiga åskådarna. De vet inte att denne mans visdom kommer att överleva inhumanitetens alla ansikten. Tidens tand biter ej på genialitet.” I novellen behandlas tidlösa mänskliga fenomen, goda egenskaper såsom sådant av ondo, och orden ovan skulle kunna kopplas till många människor genom historien och hur de påverkade utvecklingen. Ny banbrytande tvärvetenskaplig forskning från Indiana University som fokuserar på att analysera manus från 40 000 tal under franska revolutionen ger i denna… Fortsätt läsa

Litterära betraktelser av teknikens sociala omvandlingskraft

Den digitala tekniken är en murbräcka som slår sönder det gamla. En evolutionär eller revolutionär om man så vill, som får somliga människors ögon att envist fastna i bakåtblickande nostalgi. Emedan andras blickar rusar mot framtidens horisonter för att nyfiket skärskåda dess möjligheter. Ofta beror dessa förhållningssätt på okunskap kontra kunskap om tekniken, men också om olika sinnelag i allmänhet. I synnerhet i två av novellerna i Gränsfarare, Skärvan och Gamarna, spelar denna åtskillnad en avgörande roll. I den sistnämnda novellen träffar läsaren Kirsten, en dynamisk chef på sin arbetsplats, där hon plötsligt en dag finner sig vara helt utfryst från den skenbara gemenskapen. Med illvilliga rykten surrandes som bålgetingar med omåttliga sting av menande blickar, förflugna ord fram till ren konfrontation. ”Teaterföreställningar utspelas här… Fortsätt läsa

Gränsfararnas främsta vapen till framtidens lov och villospår

”Qui plume á, guerre á.” (”Den som skriver, krigar.”) skrev Voltaire. I denna anda har ordets makt, i skrift såväl som i tal, alltid haft förmågan att få orättfärdiga gränser och vanföreställningar att vittra sönder eller snabbt raseras. Efter att åter tagit professor Kurt Johannessons mästerverk ”Retorik eller Konsten att övertyga”  från bokhyllan och läst den i ett gränsfarareperspektiv som utgångspunkt. Så blir exemplen med Goebbels tal om det totala kriget 1943 och Churchills tal om nödvändigheten av ett Europas Förenta Stater 1946 i Zürich ett tidlöst dokument som olyckligtvis är alltjämt närvarande i Europa och i andra delar av världen. I det följande kommer fokus att ligga på Churchills tal och mindre på nationalismens inre krigarmentalitet. Men låt oss först vända oss till det… Fortsätt läsa

Med ryggen mot det förflutna

De blev nio till antalet. Nio inträngande berättelser varav sju tar sig an tidlösa samhällsfenomen. Inom vilka orättvisan genom historien har varit så stark att när den väl slås ut antar ny skepnad och kommer tillbaka i all sin unkenhet. Därför framskrider dessa berättelser i de flesta fall ur minst två perspektiv för att avslöja farsotens inre väsen. Som i novellen Skärvan där fladdrande tungor så gärna talar om integration och humanism, men hänger sig åt inbilsk nationalism. Det är ett samhälle vars själva skepnad stänger ute de ”obehöriga” och sedan gärna skuldbelägger dessa individer för att de står utanför. Eller som i novellen Gamarna som går på djupet i arbetslivets problematik, där rädslan för förändring, kan generera de mest märkliga förevändningar och aktiviteter för… Fortsätt läsa

Moberg sa ”vänskapskorruption” i sanningens namn

Orättvisor och rättsskandaler är ett återkommande tema här på gränsfararebloggen. Fenomenet som följer i dess spår och som ofta är den bärande orsaken till att det kan fortgå fick sin egen beteckning i mitten av 1900-talet, nämligen vänskapskorruption. Där den som först myntade begreppet var Vilhelm Moberg. Efter att ha tagit sig an kommunism, socialism, nazism och fascism på 1930-40-talen, ägnade han på 1950-talet mycket tid åt rättsrötan i det svenska samhället till de maktägandes förtret. Flera välkända rättsfall med ”politiska” domslut togs upp och fick ett annat perspektiv under Mobergs vassa pennspets. Från USA hade Moberg sett rättsskandal efter rättsskandal rullas upp i Sverige, medan han själv samlade material till utvandrarsviten. Och 1950 fattade han själv pennan för en artikel i Dagens Nyheter som… Fortsätt läsa

Upp lysning och upplysning – En grundkurs i entreprenörskap

Entreprenörskap har en tendens att dra till sig mycket spott och spe, i synnerhet när det går dåligt, går det däremot bra ligger avunden på lur. Detta är något en av Sveriges främsta entreprenörer, Lars Johan Hierta, fick erfara. Hans entreprenöriella bana inleddes år 1829 då han inköpte ett tryckeri för 10 000 riksdaler riksgälds, vilket i dagens penningvärde är cirka 900 000 SEK mätt med konsumentprisindex, och hans med svenska mått mätt framgångsrika förlagsverksamhet tog fart. Redan efter fyra år konkurrerade han med P.A Nordstedts och söner om första platsen att vara det största förlaget i Stockholm. Då hade han även grundat Aftonbladet. Dessa framgångssagor hindrade likväl inte Hierta att söka sig till fler branscher. 1837 fann han i London, en uppfinning som skulle… Fortsätt läsa

Samhällslivet i Småland några år innan den stora utvandringen

Samhällslivet i den lilla småländska köpingen med omnejd går sin gilla gång. Svältens sår i den gryende sommaren sätter likväl sina outplånliga spår. För aldrig är fattigdomen så påtaglig som då den sista potatisen från förra året visar sig vara genomrutten och omöjlig att äta och den sista brödbiten slits ur darrande fingrar. Och vidare hur människor reagerar och agerar väldigt olika på det som sker. Samtidigt beskriver författaren med sin skarpa penna och betraktande öga kontrasterna och den flockmentalitet som råder när självaste kungen kommer på besök, då är alla enade. Året är 1846 och ännu har inte de stora migrationsströmmarna till Amerika börjat. Det ska dröja ytterligare ett fåtal år innan den första stora vågen tar sin början, vilket Vilhelm Moberg så briljant… Fortsätt läsa

Yttrandefrihetens seger signerat med ett Hierta

Mellan åren 1835 till 1838 indrogs Aftonbladet av statsmakten 17 gånger. Uppfinningsrikedomen att finna skäl till indragningarna kan med en byråkratis mått mätt ses som infallsrikt. Där allt skedde under överinseende av hovkansler August von Hartsmansdorff, som vid 1840 års riksdag, efter att ha tvingats lämna sitt ämbete, förklarade vilken den verkliga intentionen hade varit med de många indragningarna och också varför de 1838 tvingades avsluta sin kampanj. Likväl, under de tre åren, när tryckfrihetslagens praktiska utövning befann sig i skottlinjen, stod en entreprenör i ordets rätta bemärkelse i spetsen för dess försvar. Genom att ständigt finna nya vägar att ge ut sin tidning och med outtröttlig kamplust fortsatte Aftonbladet att komma ut till statsmaktens förtret. Lars Johan Hiertas egen betraktelse av den envetna kamp… Fortsätt läsa

En betraktelse av en av dåtidens mest lästa författare

”Ovanför en vacker insjö av de många, vilka i Småland omgärdas av vackra skogsdungar, vänligt grönskande kullar och frodiga ängar, där änderna muntert plaska i vassen och fisken, skimrande, vänder sig vid vattenytan, låg på en sakta sluttande höjd det gamla herresätet Segerstad. Förr i tiden hade Segerstad, en stolt riddarborg, varit beläget alldeles invid sjön och speglat sina skinande koppartäckta torn i dess lugna vatten. Men nu skymtade endast några mossiga ruiner fram mellan ekskogens yppiga grönska och skänkte genom avbrottet en förhöjd glans åt det lantligt vackra landskapet. Korparna hade efterträtt feodalherrarna i de taklösa salarna.” Så inleder Karl Kullberg sin roman ”En sommar i Småland” vars handling äger rum under det svältfyllda missväxtåret 1846. Som ögonvittne till misären och samhällslivet i övrigt… Fortsätt läsa

Berättelser från verkligheten – Om #metoo

När verkligheten blir till fablernas land i bokstavlig mening. När kränkning blir en subkultur under en välpolerad fasad. Där rovdjursnaturer får fritt spelrum och hyenor väntar på sin tur i näringskedjan. Allt efter en falsk förebild att så här har det alltid varit. Därtill i fablernas land är djungeltelegrafen alena rådande. Den är oredigerad och, den avskyr och flyr all faktakontroll. Pöbeln är den kollektiva chefredaktören, kamaraderi och taggtrådsbeklädda murar dess ideologi, hot om förvisning och andra repressalier göder en tystnadskultur. Sett ur detta perspektiv (och flera andra) är #MeToo-kampanjen en befrielse, en kraft som kan medföra verkliga framsteg. Detta var även en förhoppning som uttrycktes i novellsamlingen Gränsfarare som kom ut förra året. Där tre av novellerna tar läsaren in i ”fablernas” verklighet. I… Fortsätt läsa